David och Ella Potter (Marodörernas tid)

Tjena!
Tänkte bara fråga er om ni kunde tänka er att tagga några till den här ff:en?
Det vore riktigt snällt! ♥
Och det är kul när många läser!
Tacksam för svar!
Stort tack också för alla kommentarer! ♥ ♥ ♥

Ooooooch... *fanfar*...
HÄR KOMMER:

Kap. 12

Ella

Blablabla....
Malom stod framme vid den svarta tavlan och babblade oupphörligt på.
Hur orkade han?
Andades han ens mellan orden? Det lät inte så.
Tydligen skulle de inte skriva något under denna lektionen så jag satt bara tyst stirrande framför mig.
Antingen hade Malom väldigt svårt att lägga märke till uppenbara saker, eller så brydde han sig inte om att min blick bara drömmande stirrade framåt.
Det hördes ett lågt tjoff och jag kände en lätt stöt i nacken.
Jag brydde mig inte ens om att kolla efter ved det var.
Jag slog vad om att det var Malfoy, han hade mobbat henne och David enda sedan de kom till skolan.
Han hade faktiskt gjort det nästintill lika oupphörligt som Malom babblade.
Så istället för att ge igen på Malfoy började jag sakta planera och överväga hur jag skulle få veta vad marodörerna egentligen höll på med.
Hon skulle följt efter Remus istället för att sitta här och glo till ingen nytta.
Men ju mer hon grubblade insåg hon att hon inte skulle kunna ta reda på vad Remus, Peters och James plan var utan lite hjälp.
Hon skulle behöva fråga, den för tillfället, ganska tvära David.
Och han skulle inte bli lättövertalad.

Dagen förflöt långsamt medans jag lyssnade på en massa andra lärares pladder och på kvällen sjönk jag utmattat ner i en sliten fåtölj.
Uppehållsrummet var varmt och jag satt och betraktade sin bror, James.
Nu hade det blivit uppenbart att de höll på med nåt. Det satt med huvudena tätt ihop och viskade lågt med varandra.
Jag kunde skymta... någon form av pergament i mitten av cirkeln men så fort jag försökte få sig en titt på det var marodörerna snabba med att hemlighetsfullt vika ihop det.
Min blick flög till min andra bror. Min jämnåriga.
Han satt en bit bort och pratade med någon tjej.
Jag kände inte igen henne men David verkade inte ha ögonen för någonting annat...
Han skulle säkert inte märka om hon smög sig upp i sovsalen...
Nej!
Jag hade bestämt sig och ingenting kunde ändra hennes fasta beslut.
Jag kunde inte skjuta upp det längre så jag reste mig mödosamt upp ur stolen och gick fram till David.
Den mörka och irriterade blicken han gav mig bådade inte gott.


Nu blev det lite längre än vanligt iaf!
I hope you liked it...
blev inte världen nöjdaste men det blev la helt okej!

♥

SUPERDUPERBRA JU! MER MER MER!

*bevakar*

Guuud, kul att du gillar det ♥
Jag laddar upp ett per dag...
Och alla läsare!
Checka första inlägget, har gjort några ändringar där
Kommentera förresten så kommer det 13:onde kapitlet!

Tills dess:
Vi hörs!

Jättebra! Majaluna kanske vill läsa?

Har redan blivit frågad, men tackade nej faktiskt. Tror inte jag hinner, då jag redan bevakar typ 10 000 trådar...

Saga Lovegood
TAACK!!!
Det värmer i hjärtat!

Idag kommer det tyvärr inget kapitel men skulle också vilja kolla om jag har någon tyst läsare (mest nyfiken).
För jag ska planera slutet idag och då vill jag gärna veta hur många som läser och om det är värt att göra en uppföljare ♥
Och Molly Evans läser du?
Tack för mig!

PS. Imorgon försöker jag ge er två kapitel ♥

Det senaste kapitlet var väldigt bra ♥ Du skriver super! Vill bara påpeka att du ändrar ganska ofta om du skriver i jag-form eller i typ "hon-form.." (vet att det inte heter så )
Det e lite konstigt ibland men jag tror säkert att du lätt kan ändra det elr nåt

Vi får försöka klara oss till imorn då

Vet det och är hemskt ledsen, det kommer bli ett slut på det nu när jag inte längre skriver i hon form i skolan
Så hoppas du gillar det mer sedan...
Har också varit sjukt trtt på sistone men fick ordentligt med sömn idag så nu blir det ett slut på slarverierna!

TAAAACK också! ♥ ♥

PS. Har blivit helt tvärtom i skolan, råkar hela tiden skriva jag

Haha! ♥

haha ingen fara! Ville bara hjälpa till lite ♥ Förstår att det blir fel för det blir det ofta för mig!

Mig kan man väll kalla tyst läsare har inte kommentera på länge men det är mest för att jaginte har tid wså! Fortsätt skriva så ska jag se till att kommentera lite oftare