Prs

Jahapp... Syster.
- Glöm det, Wahidah är inte en bra vän. Sade Sara. Jag kände hur det kokade inom mig. Där stod min bästa vän och pratade om en hurdan dålig vän jag var.
- Aj! Vattnet är ju kokhett! Gnällde Sara.

Jag hörde hur vattendropparna fräste mot paraplyt. Jag tittade upp.

" hm.. konstigt, mumlade jag.

Jag vill också känna. Tänkte jag och gensat öste regnet ner på mig. Det var verkligen varmt.

" Men vi ses Tjejer, sa jag och blinkade mot dem, sedan gick vi vidare.

- Ja, hejdå. Sade Sara och såg efter William.
- Varför ska du alltid vara så jävla töntig när någon snygg kille kommer? Frågade Sara och skrattade. Jag svarade inte utan gick bara och satte mig på trappan utanför dörren.

Jag fortsatte gå rundan runt parken med Elly. Jag hoppades att dem skulle vara kvar där när vi gick nästa varv.

- Kom igen, Wahidah. Sade Sara där hon satt på bänken på andra sidan vägen.

" Jag tror att du är kär, sa Elly


Jag rodnade.

" Skärp dig, sa jag

" det syns ju lång väg!, sa elly


Tillslut kom vi tillbaka till varvets början

Jag lutade huvudet mot dörren och blundade. Det doftade gott, sådär som det brukade dofta när det regnade. Sara pratade på, men jag orkade inte lyssna. Just då var William den enda jag ville lyssna på.

Jag fick syn på Sara en bit bort. Jag gick närmare.

" jag drar, sa elly och gick iväg.