PRS(Miss_Green)

Mia drack en till klunk te och tog en bulle. "Jag har pluggat hela veckan" suckade hon lätt. Dag efter dag, då hon kommit hem från skolan och på skolan. "Om jag inte får godkänt nu kommer jag flippa ut". Hon hade fortfarande svårt att förstå vissa saker, även om de sakerna var få och små.
"Så...Har du något jobb eller utbildar dig?". Hon hade ingen aning om hur gammal Alexandra var, hon kanske hade jobb.

Alexandra tittar ner i bordet.
"Nej", säger Alexandra. "Jag vet inte vad jag skulle plugga till"
Hon tittar på Mia.
"Eller, jag har ju typ jobbat lite med att sitta i kassan på Ica men nej.." Alexandra småskrattar lite och tar en bulle.

Mia nickadr sakta. "Jag skulle vilja ha ett jobb...Men jag har ingen tid, jag lever på studiepengarna". Hon åt upp sin bulle. "Hur gammal är du förresten? Jag är tjugo men fyller om en vecka". Hon studerade Alexandra, försökte lista ut hennes ålder.

"Grattis i förskott då!" , säger Alexandra och ler. "Jag fyllde 24 för ett tag sen.. Och jag vet att jag borde ha ett jobb eller något men.."
Alexandra tar ett till bett av sin bulle.

Mia log lite. "Tack, och grattis i efterskott till dig". Hon drack mer te, det var hennes favoritsort. "Jag förstår...Det är nog inte lätt. Jag utbildar mig till läkare förresten" hon gjorde en gest mot några papper som låg i en högg på en annan stol där det stod något om sprutor och blod.

"Åh! Nej jag skulle nog vilja jobba med.." Alexandra tystnar. "Nej jag vet inte!"
Hon dricker några klunkar te. Det vr gott.
Alexandra brukar inte dricka så mycket te så.

Mia log större. "Du kommer nog på vad du vill så småningom". Hon drack ur sin kopp och lutade sig tillbaka. "Så...Har du någon pojkvän då? Förhållande?". Den frågan hade gnagt på henne en aning.

"Nej", säger Alexandra.
"Jag letar fortfarande efter den rätte" Säger hon överdrivet cheesy och ler.
"Du då?", frågar hon nyfiket.
Hon hoppas på något sätt på ett nej, men hon skulle ju bli glad för Mias skull om hon sa ja.

Mia log lite och log ännu större inombords. "Jag har ingen heller...Men det vore trevligt att ha någon ibland". Hon hade inte haft ett förhållande på några år, inte något som varit seriöst i alla fall.

"Håller med", säger Alexandra. "Jag hatar att vara ensam.. Det har jag alltid gjort.. Jag vet inte vad det är som har fått mig att bli så. Alltså jag är inte rädd. Men när jag är ensam är det som att alla känslor bara väller över mig och det slutar med att jag ligger som en liten gråtande hög på golvet."