{Prs} Dragon Fantasy & fashion7

Michael la sig på ett bekvämare sätt och fick syn på Evin. "Har fröken gnällspik konverterat till fröken piskrapp?" frågade han skämtsamt, men med allvar i rösten. Den vita hästen gnäggade lågt och buffade lite på Evin.

"Det är ditt fel inte mitt att jag ser ut såhär." sa hon argt med glödande blick ner på honom. Hon skulle mer än gärna slå till honom, ha ett hederligt slagsmål om hon inte skulle förlorat då.
Hon rycker till och ser på hästen, "Var kom den ifrån?" sa hon men hennes blick mjuknade då hon smekte hästens mule.

Michael log, först mot Evin, sen mot hästen. "Snodde den för några timmar sedan faktiskt...du får hjälpa mig, jag kan för allt i världen inte komma på vad den heter. Förresten, varför är du här om jag får fråga?"

"Den heter Keima, eller hon, det är ett sto." sa Evin och smeker hennes mule.
"Först kom jag för att slå ihjäl dig och sen undrar jag om erbjudandet fortfarande står kvar." sa hon och log snett mot honom.

Michael nickar, Keima var ett fint namn. Sedan far ögonbrynen upp i pannan på honom."Du övervägde mitt erbjudande förstår jag? Grejen är alltså att...det beror på - kan du tvätta kläder?"

Evin möter hans blick och den är inte nådig. "Ja det kan jag, och det kan du med eller du lär dig. Jag tänker inte följa med som någon jäkla piga till dig." sa hon och ilskan började bygga upp åter inom henne.

Michael ler glatt mot Evin, "Dåså, lär mig!! Vi beger oss imorgon vad du än tycker. Packa kläder till oss, så fixar jag maten. Och en annan häst skulle också behövas. Missförstå mig inte - det är säkert jättetrevligt att dela häst med dig, men jag är rätt säker på att du skulle förstöra min rygg ytterligare. " flinar han och reser sig upp. "Och...vi borde nog sova här, annars kanske något händer..."

"Bra, det kan jag göra." sa Evin och ler mjukare. "Nej, jag tar en egen häst. Eller jag har en egen....du vet lång och trogen tjänst." säger hon och rycker på axlarna.
Hon går mot slottet, "Okej, jag packar, vi syns." sa hon leende och försvann sedan mot slottet.

Michael nickar och ler bekräftande innan han smyger in på slottet. Där får han tag i mat som skulle räcka för flera dagar. Om de blir efterlysta skulle de inte kunna äta eller sova på värdshus, och då skulle de behöva proviant. Snart var han ute ur slottet igen. På vägen ut hade han hittat två filtar som hängde på tork. Med dem och maten kände han sig nöjd.

Evin försvann in på slottet och troligen märkte ingen henne. Snabbt tog hon sig överallt, in på hans och hennes rum och packade kläder till dem. Sedan snabbt till stallet där hon fick vara försiktigare. Hon tar med sig sitt svarta sto Morier och snart kommer även hon till skogen.