PRS mellan Luna_rav och Nadja_Gryffindor

Cilla, Distrikt 1, Huvudstaden del 4
Jag vaknar till finare känslor än vad jag somnade till. Sängen är mjukare än hemma och temperaturen är perfekt. Jag stannar kvar i den varma känslan en stund och räknar de små blåa prickarna uppe i taket. Hur många de är spelar ingen roll men det känns avslappnande att göra något onödigt av egen fri vilja. Ett svagt dunkade i golvet hörs när någon går i korridoren utanför, jag sätter mig upp och drar mig tillbaka till verkligheten men stegen försätter förbi och ingen stannar vid min dörr. En både lättad och besviken suck lämnar mina läppar. Jag väljer att ända gå upp. Medan garderoben tillverkar mina kläder tvättar jag ansiktet och vaknar helt och hållet. Därute är klänningen färdig och jag tar på mig plagget. En knackning hörs i samma stund som jag lyfter kammen till håret.
"God morgon" utropar Sanhia innan hon märker att jag är uppe. "Åh aha jamen då går väl jag då eftersom du ändå inte behöver mig.." Hon smäller lite i dörren på vägen ut. Oj, idag verkade hon inte vara på bra humor. Antagligen så ville hon få väcka mig av någon anledning.

Gustav, distrikt 11, huvudstaden del 4.
Jag rynkade på ögonbrynen och öppnade ögonen. Solen som stack fram under gardinerna bländade mig. Jag satte mig upp och sträckte på armarna. Snart skulle väl min handledare komma och väcka mig, men jag gick upp i alla fall. Jag tog fram kontrollen till garderoben och granskade den. Jag började pilla med den och efter ett tag förstod jag hur jag skulle göra. Jag fick fram en grå t-shirt och ett par svarta byxor som jag satte på mig. Jag drog på mig ett par svarta strumpor och hörde hur någon knackade på dörren.
"Jag är redan vaken!" ropade jag till personen utanför rummet.
"När du är klar kan du komma ut och äta frukost med oss." sa min handledare och jag kunde höra hur hon log. Jag kunde inte sluta tycka att hon var en aning knäpp dock. Efter ett tag gick jag ut och gick till bordet där alla andra satt samlade. Min lagkamrat, hennes handledare, min handledare och våra stylister.

Fred, distrikt 4, huvudstaden del 4.

Jag hörde hur någon knackade på dörren och jag öppnade sömnigt ögonen när dörren öppnades lite grann. Aveline stack fram huvudet från dörrspringan.
"Ledsen, men Frodorik sa att jag skulle säga till dig att vakna." väste hon och tittade sig lite omkring i mitt rum. Jag kände för att slå huvudet i kudden och somna om, men jag tvingade mig själv att sätta mig upp.
"Tack.." svarade jag trött och tog fram kontrollen till lamporna och tände de. Hon log en sista gång innan hon stängde dörren och lämnade mig ensam i rummet igen. Jag ställde mig upp på det svala golvet och drog bort gardinerna från fönstret så att jag kunde se ut över folkmassan. Jag hade ingen aning om vad Frodorik skulle vilja så tidigt på morgonen, men antagligen var det inte något jag skulle bli glad av. Jag fixade kläderna, ett par svarta byxor och en vit skjorta och gick ut ur mitt rum. Jag lät blicken glida ut över korridoren och gick mot köket där jag visste att Frodorik antagligen skulle vara.
"Godmorgon.." sa jag, fortfarande sömnig. Frodorik tittade upp från sin frukost och log mot mig.
"Godmorgon Fred." svarade han med sin mörka röst och fortsatte att äta. Jag höjde på ögonbrynen medan jag tittade på honom.
"Varför ville du att jag skulle gå upp så tidigt för?" frågade jag, försökte att inte låta så irriterad.

Bea, Distrikt 3, Huvudstaden del 4
Jag gnuggar sömnen ur ögonen, sängen hade varit ovanligt mjuk. Utanför fönstret har solen gått upp så jag gör detsamma. Jag tar på mig kläderna som garderoben automatiskt har lagt fram och gläntar på dörren. Ute i korridoren hörs skrap mot skivor. När jag kommer längre fram ser jag att det är avoxer som plockar fram frukosten. Man kan riktigt se hur tungan saknas, något med ansiktet eller utstrålningen. De skyndar sig ut ur rummet när de ser mig, rädda för vad människor kan tänkas göra. Precis som ingen visste vad Haymitch tänkte göra precis innan hann vann de 50:de Hungerspelen. Antagligen visste han det inte själv utan hade bara tur. Tur kan vinna över skicklighet men man ska inte lita på turen. Den kan komma i alla former tex otur.

Aveline, distrikt 4, huvudstaden del 4.

Det räckte med några svaga röster utifrån min dörr för att få mig att vakna upp. Jag tittade mig sömnigt om i rummet, försökte hittade någon klocka, men det var fortfarande väldigt mörkt. Jag ställde mig upp på marmor golvet och gick mot fönsterna, det var fortfarande flera människor utanför. Jag kunde se några barn springa omkring med leksakssvärd och skrika på varandra, även om det var rätt tidigt på morgonen. Bortskämda snorungar.
Jag drog ner rullgardinen och tittade mot garderoben i rummet. Jag tog trött fram kontrollen och började fundera på vad jag skulle ha på mig. Kjol? Nä, inte idag. Klänning? Hell no, även om det var rätt länge sedan jag hade det.
Jag tryckte på några knappar och ett par svarta jeans dök upp. Jag fixade sedan till en oversized grå färgad tshirt och satte på mig allting. Jag drog på mig ett par vita strumpor och struntade i att ta ut flätorna, det fick jag göra senare.
Jag öppnade dörren till mitt rum och såg både min och Freds handledare stå en bit bort, prata i mun på varandra i svaga viskningar.
"Godmorgon." sa jag, brydde mig inte om jag störde mitt i något. Båda handledarna tittade på mig och Melrose log varmt mot mig.
"Godmorgon Aveline, väckte vi dig?" frågade hon artigt och jag nickade.
"Ja, det gjorde ni." svarade jag och gick förbi de mot köket, ville se om min stylist hade vaknat än, men nepp. Melrose harklade sig och jag hörde ljudet ut av hennes klackar eka mot marmor golvet.
"Så, har du sovit gott?" frågade hon och jag sneglade bak mot henne.
"Helt okej, antar jag." svarade jag och kände tystnaden i rummet. Visst, jag skulle kunna hålla kvar konversationen om jag skulle vilja, men ärligt talat är det deras fel att de väckte mig. Frodorik fejk hostade, vilket inte alls gjorde stämningen bättre.
"Aveline, skulle du vilja väcka Fred, jag skulle vilja prata med honom om någonting." sa han och jag nickade, rätt glad över att äntligen få prata med någon man står sig på. Jag gick förbi handledarna ännu en gång medan de gick mot köket, de pratade lite högre med varandra den här gången.

Gustav, distrikt 11, del 5

Jag satte mig ner bredvid min handledare. Han tittade upp på mig med ett brett leende medan han gjorde en hand gäst, han ville att jag skulle ta åt mig ut av maten på bordet. Jag nickade till honom med ett leende på läpparna, ärligt talat var jag förvånansvärt hungrig. Jag hällde upp ett glas juice åt mig själv och tog två mackor, en med skinka och en med ost.
"Vad är det vi ska göra?" frågade jag och tittade på min stylist som harklade sig lite. Hon satt med benen i kors medan hennes blick gled över oss. Visst, egentligen var det bara meningen att hon skulle hjälpa oss med kläder och sådär, men de andra här verkade vara rädda för henne.
"Nu ska få se dina motståndare." svarade min handledare och viftade lite lugnt med handen.
"Här?" frågade jag och tittade mig dumt omkring, jag såg inte några nya ansikten. Min handledare skrattade lite och skakade på huvudet.
"Nej, på teven." svarade han och pekade på den svarta skärmen framför oss. Skärmen började lysas upp och en man med vitt skägg dök upp. Han började prata lite och sedan började en ung man med svart skägg prata, en började presentera deltagarna från distrikt ett.