PRS(AlexZz och Jessica Tonks)

"Krossade du hans näsa?" frågade Mia fastän Benjamin precis sagt det. Usch vad ont det måste ha gjort.... Hon som fick ont av att bara bli biten av en mygga.
"Jag har lärt mig att koncentrera mig genom att försöka att fokusera på en enda sak bara, när jag försöker med flera blir det bara fel...".

"Japp, det var meningen att det skulle vara ett sorts skämt. Men så var min hand plötsligt av typ... jag tror det var sten eller något och så var hans näsa i bitar, typ." Säger Benjamin med ett smalt leende men han ser väldigt, väldigt skyldig ut ändå.

"Wow..." sa Mia. Om hon skulle lyckas med något sådant skulle hon nog be om ursäkt i tusen år.
Hon lät några grenar böja sig undan, men som när hon sagt att det blev dåligare när hon använda flera saker så sköts en tillbaka och rev hennes kind.

"Hur gick det?" Frågar Benjamin kvickt och tar tag i grenen den här gången och drar undan den åt henne. Benjamin hoppas innerligt på att det gick bra med henne eftersom han faktiskt bryr sig rätt mycket, men allt som oftast vägrar visa upp det liksom.

"Det gick bra, men det är just sådant som händer när jag inte koncentrerar mig tillräckligt mycket" sa Mia och log lite mot Benjamin. Det var ingen större fara med henne mer än en rispa på hennes kind.
"Det är mer pinsamt än det gjorde ont faktiskt" sa hon sedan. Hon borde ha lärt sig nu vid det här laget att bara ta en gren i taget...

"Varför skulle det vara det?" Frågar Benjamin oförstående och ser på henne med en minst lika oförstående blick. "Övning ger färdighet säger man väl?" Fortsätter han leende. Faktiskt så finner han det helt och hållet absurt att det vore pinsamt att grenen skulle slå tillbaka.

"Javisst, men jag borde ha lärt mig vid det här laget att ändå inte ta flera saker samtidigt, jag kunde ha träffat dig lika gärna" sa Mia. Och då hade det varit riktigt pinsamt.
Hon kände lite på sin kind och sedan på bandaget. "Hehe, jag ser väl ut som värsta sjukhuspatient.",

"Nah, har orsakat värre." Konstaterar Benjamin extremt avslappnat med tanke på vad han sa. Han kan ändå knappt ta sig själv på allvar längre när han helst gömmer sig bakom sin attityd som alltid är fullkomligt oklanderlig när de gäller att skådespela fram en läskigt bra attityd.

Mia log bara och fortsatte gå. Det var en fin dag, solen lyste igenom bladen och det var varmt och skönt. Lagom för att gå i skogen.
"Vad tycker du om att göra då?" frågade hon sedan. Hon ville lära känna Benjamin, hon visste inte varför men han var ju riktigt snäll och rolig.

"Man inser inte hur tråkigt ens liv är innan någon frågar vad man tycker om att göra." Skrattar Benjamin och försöker fundera på vad han faktiskt tycker om att göra för kul. "Åh! Jag tycker om att jäklas med folk. Speciellt min mamma." Svarar han eftersom han egentligen inte kommer på något mer.