PRS mellan t i l d a och mig :3

Mere log triumferande och sköt en till pil för att döda mannen.

"Och då var han borta", sa jag och började långsamt gå mot tältet, ifall det skulle vara någon fälla, eller någon mer där inne.
Jag höjde svärdet och var redo för strid.

"Så var han borta."
Mere såg en pil flyga förbi hennes huvud, och insåg att Legolas hade skjutit mot tältet ännu en gång.

Till min lättnad hoppade jag inte till pilen kom flygandes mot tältet. Jag vände mig om och såg Legolas stå med pilbågen i handen.
Jag fortsatte gå mot tältet, säkrare på att det inte var någon där.

Efter några sekunder, när inget hördes, sprang också Mere fram till tältet och öppnade det försiktigt. Det var en figur kvar, som var fastbunden och inte hade något märke.

Jag sprang fram och skar upp repen som band fast mannen. Jag tog bort hans munkavel och frågade:
"Vem är du? Vilka var de som var här innan?"

Ett rosslande hörs från mannen, han tycktes inte kunna tala. Mere gick in i tältet och hällde lite vatten i hans mun, det brukade oftast hjälpa.
"Känns det bättre nu?" frågade hon vänligt.

Han nickade och harklade sig några gånger.
"Jag satt vakt här utanför. De som jobbade med mig hade precis gått för att se vad det var som hade hänt i skogen. Det kom nämligen ett konstigt ljud därifrån. Jag hörde deras skrik och sprang dit. Det var då de tog mig till fånga för att inte väcka mer uppståndelse. De kom in hit", svarade han med skrovlig röst.

"Åh", sa Mere tankfullt. "Men varför är du här?"

"Jag vet inte varför de inte har dödat mig än. De kunde lika gärna ha gjort det direkt", svarade mannen.
Jag nickade. "Sa de något användbart?" frågade jag.