Rolla?

Jag satt och tittade på mina armar en stund, dem hade fått stora ärr från i somras när en hund hade anfallt mig och jag hade råkat sparkat den, naturligtvis var jag ju så självisk och sprang iväg där ifrån, undra om den hunden dog? Jag skakade snabbt bort tanken och tittade upp, Zara stog där ensam (konstigt nog) och tittade med en besvärad blickk på mig.
"Jag måste prata med dig, jag vill göra slut." Dem orden skärde i mitt hjärta, men gjorde även att ett stort hål inom mig slöts igen. Jag var fri.

Jag följde efter de andra,
-kan du sticka? frågade Hermione.
-Nej! Sa jag. Sedan såg jag Weaslytvillingarna komma gående mot oss.
-Vad gör slytherinskiten här? frågade den ena.
Jag suckade.
-Jag har ett namn! Sedan tittade jag honom i ögonen och väste
-Och vad gör du här, din jävla lilla kattskrälle?

Jag såg tvilingarna och började springa mot dem. Men när jag kom ganska nära såg Den där Slytherin eleven igen, så jag gick därifrån och tänkte kanske nästa år. Fängelsehålan finns ju kvar.

((fråga. Vilket år går Harry och dem?))

((svar. 3dje))
Jag vände mig om och gick. Jag såg en kille från ravenclaw som var på väg bort. När jag kom in i sovsalen Gjorde jag en fläta i mitt hår, och torkade bort sminket. Sedan la jag mig i min säng och började läsa i min bok.

Jag gick upp till sovsalen.

"Okej, ska vi prata i enrum?" Frågade med en ledsen ton.
"Nej, det behövs inte, men jag måste säga en annan sak också." Hon sade det med ett väldigt allvarligt ansikte, min mage vände sig och jag bet mig i läppen stressigt.
"Jag har träffat en annan." Jag tittade på henne och någonstans inom mig skrek jag av ilska.
Jag sa inget och hon fortsatte prata.
"Det var i somras, när jag var i Frankrike." Säg inte hans namn.
"Han heter Michael och jag vet att detta kan låta konstigt, men han ska börja här." Din...! Ilskan inom mig kokade inom mig, den ville ut och skrika åt henne.
"Okej, bra." Det var det enda som kom ut från mig, jag ställde mig upp snabbt upp, gav henne en ilsken blick och tittade på henne en stund.
"Jag duger alltså inte åt dig, bra, bara bra." Jag tog raska steg därifrån, arg som jag var.

Jag tröttnade snabbt och reste mig upp. Jag tog ut flätan och sminkade mig igen, sedan gick jag ner till uppehållsrummet. Jag såg en grupp tjejer sitta i en soffa och fnittra, men orkade inte bry mig om de, de var lite för tjejiga. De hade sminkat sig jättemycket och hade håret uppsatt i hästsvansar.

Jag gick runt i koridorerna. Det var inte så många kvar vakna. Några hade gått för att sova och några för att sitta i uppehållsrummen. Men några var kvar i koridorerna. Jag började nyna svagt på den svänska låten "Nu tändas åter ljusen i min lilla stad" som jag hade hört på min resa till Svergie på sommaren. Jag visste inte vad det betyde men det var en fin melodi.

Jag bestämde mig för att gå ut från uppehållsrummet. Sedan såg jag professor Dumbledore gå i korridoren. ''Hej Professorn.'' mumlade jag när han gick förbi. Jag fortsatte gå och var så tankspridd att jag råkade gå rakt in i någon

Jag kunde inte sitta still så jag gick ut ur uppehållsrummet och sovsalen.