Privat rollspel mellan AxZz och mums

"Kul!", säger jag muntert och ler så stort att leendet når upp till öronen, känns det som.
Och jag ser att Leroy kommer med maten.
"Två limekyckling var det här!", sjunger han och ställer ner maten framför oss på bordet.
"Tack."

"Tack så mycket." Säger Ginny och betraktar maten, den var... otroligt fin. Ginny vågar knappt sätta gaffeln i den. Men hon tar sig samman, finner sig själv fånig och tar en tugga i alla fall.
"Vad gott." Utbrister hon som om det var en stor överraskning.

"Jag vet...", säger jag och stoppar i mig mer.
Jag dricker lite vatten för att skölja ner allting innan jag tar en ny gaffel med mat och stoppar den i munnen.
När jag svalt börjar jag att prata igen.

"Vilken position tycker du om att spela... i fotboll?" Frågar Ginny, det där sista lägger hon mest till för förtydligande och äter någon gaffel till.

"Ehm... mittfältare, tror jag. Spelar du fotboll?", frågar jag och tar en gaffel till.
Jag ser in i de bruna ögonen och längtar efter tacos.. eh, va!?
Fokus Harry!

"Ibland, är inte så bra på det." Svarar Ginny och dricker lite vatten, lite längre bort kan hon svära på att Leroy står och tittar. Eller så ser hon i syne, herrejösses hon borde lära sig att sluta med det.

"Jo, det är du säkert. Är du bra på att sjunga då?", frågar jag och föreställer mig hur det skulle se ut om hon stod på scen med oss och sjöng. Undrar hur det hade varit.

"Inte framför folk." Svarar Ginny avvikande, hon är inte dålig. Men hon skulle aldrig göra det framför en publik, hon lider av scenskräck, skulle man väl kunna säga.

När vi ätit klart kommer Leroy och tar våra tallrikar.
"Tack.", säger jag artigt. "Vill du ha efterrätt eller ska vi betalal?"
Jag ler och ser att även hennes mungipor är långt uppe vi d öronen.

"Vi kan betala." Svarar Ginny som redan är mätt, med ett stort leende på läpparna. Fast av någon anledning har hon inte märkt det, även om hon brukar vara uppmärksam på sådant.