Perfection in a human body - Bellatrix Lestrange (SV)

bra *bevakar*

När kmr det mer? *längtar*

Jag skriver mer inom julhelgen eller strax efter! Det är underbart att ni hänger kvar! ♥
Ska försöka bomba med inlägg under jullovet, påminn mig varje dag

jätte bra. den är jätte konstig typ eller ja ta det inte på fel sätt för den är helt jäkla awesome men den är ändå hur knäpp som helst. Om du fattar vad jag menar.

Nej, jag fattade inte hur du menade det xD
Men jag fattade så långt att det var, kind of ett beröm :3


Ugh, märkte alldeles nyss att mitt senaste inlägg försvann med kraschen, så jag antar att jag måste skriva om det, bara för att ingen ska missa något DD':
~

Bellatrix kände att täcket låg alldeles intill hennes nakna hud. Hennes ansikte blossade upp och blev alldeles rött.
"Tom, vad hände igår?", frågade hon yrt. Voldmort slöt upp till hennes sida och stod vid sängkanten och log.
"Det kanske vi inte borde prata om", svarade han kort och blinkade med ena ögat.
Bellatrix svalde och svepte täcket tätare kring sig.
"Eh..."
"Visst", sa Voldemort. Han förstod att hon var generad och ville klä sig. Men han stod kvar.
"Kan du... Titta bort?", frågade hon ynkligt. Voldemort skrattade muntert och gick tillbaka till hörnet med ryggen mot rummet, glatt nynnande.
Bellatrix steg upp och rafsade åt sig sina kläder, klänningen, underkjolen och strumpbyxorna och gick in i garderoben. Hon drog slarvigt på sig strumpbyxorna och skulle just ta på sig klänningen när hon upptäckte att korsetten var kvar på sängen. Voldemort gick förbi där ute med händerna knäppta på ryggen.
"Tom, jag glömde min korsett på sängen..." Voldemort stannade upp.
"Visst, ska du ha den?", frågade han. Sedan räckte han den till henne genom springan mellan garderobdörrarna.
"Tack", sa hon kort. Sedan kom hon ytterligare på att det var omöjligt, åtminstone för henne, att snöra en korsett alldeles själv.
"Kan du snöra min korsett?", frågade Bellatrix inifrån garderoben. Hon hörde Voldemort skrocka lågt och utan förvarning kom han in i garderoben. Det var ett trångt skåp och de stod inklämda med dörrarna på vid gavel.
Bellatrix drog snabbt efter andan och drog upp korsetten för att skyla sin överkropp. Voldemort log och sträckte fram händerna.
"Jag har sett dig naknare", sa han kort och började sedan snöra korsetten med vana, varsamma händer. Bellatrix undrade hur han kunde snöra korsetten så bra. Med hans kalla händer mot hennes rygg började blodet rusa i hennes kropp och hon vände sig sakta om.
"Vadå, jag var inte klar än...", protesterade Voldemort, men såg sedan in i Bellatrix ivriga ögon.
Han böjde sig ner och kysste henne. Bellatrix ville hålla sig kvar där i all oändlighet och aldrig någonsin slita sig, bara stå där. Voldemort flyttade sina händer från hennes axlar till hennes rygg, där de började treva sig neråt.
Bellatrix log svagt och osäkert, hade aldrig upplevt det förut medan hon var vid sina sinnens fulla bruk. Hon kände hur korsettens ofärdiga snören började lösas upp och slappt hänga neråt så det bara var Voldemorts kropp som höll kvar den framför hennes överkropp.
Tid och rum stannade i fel moment, för samtidigt slängdes dörren till rummet upp.

Jätte bra!!!!

bra.

Har ju redan kommenterat det kapitlet.. Men vill bara att di ska veta att jag undrar vem som kommer

Bra!

Så bra!!