Johanna and Thalia back in the Hunger Games

Flickan som kastat kniven mot henne kastade ännu en som Thalia skickligt undvek och drog sin egen då flickan knuffa omkull henne på marken. Ett tag tappade Thalia luften av det tunga fallet till marken och flickan tog tillfället i akt att köra kniven i hennes lår. När Thalia åter fått andan skrek hon till av smärtan och försökte sedan ignorera den. Hon fick tag i hennes handleder och fick henne under sig. Med en kraftansträngning, ty hon kämpade emot fick Thalia in sin egen dolk i tjejens bröst och ett skott hördes.
Thalia beet ihop och drog ur dolken ur hennes lår och försökte komma upp på fötter så gott det gick. Det var fortfarande fiender kvar och kunde hon inte försvara sig tills hon stupade skulle hon dö.

(6 kvar xD )

Johanna hörde skriket, och skottet. Först trodde hon det var Thalia. Men hon kunde inte kolla, tjejen som hade anfallit henne levde ju fortfarande. Så Johanna högg henne snabbt i bröstet innan hon vände på huvudet och fick se killarna rikta in sig på Thalia, som hade fått en dolk i låret. Och hon klarade knappt att ens stå upp ordentligt, hur skulle hon då kunna klara av dem båda? Johanna ville egentligen inte kasta en av yxorna, för hon var rädd att hon skulle träffa Thalia. Men om hon gjorde det, så skulle hon ju dö snabbt.. vilket var bättre än det ödet de återstående Karriäristerna skulle ge henne om Johanna inte hjälpte henne. Så hon kastade yxan, som fastnade i killen från 1:ans huvud, och han föll död ner.

Thalia såg med stora ögon på de båda killarna som närmade sig henne. Hon kunde knappt hålla sig upprätt hur skulle hon då kunna klara sig mot dem. De såg segervisst och hånfullt ner på henne och Thalia gjorde sig berädd även om hon visste att hon var dödsdömd. Då föll den ena killen ner med Johannas yxa i ryggen och Thalia såg snabbt upp mötte Johannas blick och slängde sig fram och körde dolken i den andra killens mafe samtidigt som han försökte stöta spjutet i henne men han missade och faller flämtande ner på marken och Thalia vid honom hon orkar inte ta sig upp.

( 4 kvar och en av dem döende xD )

Johanna sprang automatiskt fram till Thalia.
"Hur är det?" frågar hon, och vill inte egentligen kolla på såret, men hon vet att hon måste kolla. Kanske till och med sy igen det? Om de får material till det, förstås. Tänk om Thalia fick blodförgiftning? Tänk om hon dog bara sådär medan Johanna såg på? Tänk om Johanna var tvungen att komma härifrån utan henne? Tänk om Clem såg det här just nu? Tänk om han skulle skylla på Johanna över Thalias död om hon kom härifrån? Nej. Thalia skulle inte dö.
"Hörni, vi har fan mördat hela karriäristgänget på mindre än 10 minuter. Ni kan väl skicka lite medicin och bandage och sådant där?" säger hon ut till ingen. Eller egentligen till publiken, sponsorerna och mentorerna Blight och Seeder.

Ytterligare ett skott hördes och den sista av karriäristerna var död.
Thalia ser upp på Johanna och ler lite svagt men det övergår genast till en grimas då hon försöker röra på sig. "Jag har aldrig mått bättre." säger hon och flinar åt Johannas skrik uti skogen till sponsorerna.
"Kan du hjälpa mig härifrån? De vill hämta kropparna och jag vill inte ligga bland döda."sa Thalia och sätter sig smärtsamt upp men kommer inte på benen och ser på det djupa såret i låret. Skulle hon inte få hjälp snart skulle hon dö.
"Hur många är vi kvar nu?" sa hon till Johanna och undrar om det helvettet skulle vara slut snart.

Johanna ser smärtsamt på henne. Hur skulle det här gå till?
"Vi är 3 kvar. Bara en kvar alltså. Sen är det bara vi" säger Johanna försiktigt. "Men okej, jag tror inte du ska anstränga benet i alla fall. Då kommer det bara börja blöda ännu mer." Johanna ser upp emot himlen. Hon såg ingen gåva komma farandes ner.
"Jag kommer nog få bära dig, om du inte kan stå upp" säger Johanna sedan. "Men de kan fan vänta med att hämta kropparna tills vi fått någon sorts hjälp ifrån de utanför arenan. Man undrar ju om de missat hela scenen. Vilket vore en sådan stor skandal."

Thalia nickar och ser på Johanna. "Gör slut på mig då, den andra kan du döda lätt. Då vinner du." sa hon tyst men förstod att Johanna som hon skulle vägra att göra det. "Du kan stötta mig så kan jag nog gå. Jag vill inte ligga här med dem." sa hon bestämt och såg sorgset på karriäristungdommarna. De hade tränat hela deras liv och blivit dödade av två....som inte ens var karriärister. Hon tyckte synd om dem, tänk att träna hela sina liv för att sedan dö.
Hon lyssnar på Johannas rop och nickar. Var var gåvorna? Vad ville dem? De hade fått en härlig blodig scen, var var gåvorna?

Johanna skakade på huvudet.
"Glöm det. Jag kom hit med dig. Jag kommer antingen ut härifrån med dig, eller så åker jag i en trälåda bredvid din hem till våra distrikt." sa Johanna bestämt. När Thalia säger att hon kan gå om Johanna stöttar henne hjälper Johanna henne upp, och stöttar henne medan de går ifrån platsen med de fem Karriärist-kropparna. Tre mördade av Johanna. Två av Thalia. Gissa vilka som skulle etsa sig fast i Johannas minne och tortera henne i hennes mardrömmar?
Det är först när de kommit en bra bit ifrån kropparna, som Johanna får syn på en gåva.

(sorry för lite pp men jag tyckte de skulle komma därifrån. Liksom orka köra typ 561136551 inlägg på att skriva att Thalia och Johanna kom därifrån x))

Thalia stöttade sig på Johanna vägen från de döda ungdommarna. Thalia bet ihop av smärta de gånger hon var tvungen att stödja på benet och blev några nyanser blekare i ansiktet av jobbet att hålla sig uppe.
När de äntligen kommit där ifrån sjunker Thalia flämtande ner på marken och ser på fallskärmen en bit bort. "Tror att de har hört dig." säger hon leende till Johanna och sluter ögonen för att inte svimma och hålla sig kvar vid medvetande. Hur skulle de någonsin klara sig härifrån med livet i behåll?

Johanna nickade, och kunde inte motstå att le. När Thalia satt sig ner på marken går hon bort och hämtar gåvan. Hon går tillbaka till Thalia och räcker den till henne.
"Öppna den du" säger Johanna och sätter sig ner. Hur länge skulle publiken vara nöjda med att det inte händer något spännande?

(ug vad kort)