Why did you die, dad? (Sv)
Forum > Fanfiction > Why did you die, dad? (Sv)
| Användare | Inlägg |
|---|---|
Borttagen
|
Skrivet av Borttagen: Väntar med spänning på nästa kapitel Haha tack  Skrivet av Borttagen: Bra! Tackar  Skrivet av Borttagen: good Thanks Thank you!  ♥Skrivet av HP sås: Tack Ny läsare......... Gud vad bra! När kommer nästa kapitel? Längtar sjukt mycket... vet inte riktigt kanske idag elr imorn Skrivet av Winny Geasley: Thank you very much Superbra! 6 dec, 2012 16:52 |
|
T3DDY
Elev 
|
Ohmagaaad, awesome!
*Gissa vad jag tänker skriva här?* 
9 mar, 2013 14:47 |
|
Jojo00
Elev 
|
Ny läsare här!! Du skriver jättebra!!!!
"If it's time to go, remember what you're leaving. Remember the best. My friends have always been the best of me." 9 mar, 2013 16:50 |
|
Borttagen
|
9 mar, 2013 17:06 |
|
frida longbottom
Elev 
|
ny läsare.
kommer det mer snart? kan knappt vänta! :3 
9 mar, 2013 17:54 |
|
Borttagen
|
Har skrivit ungefär hälften men tror att de kommer på måndag 9 mar, 2013 18:43 |
|
frida longbottom
Elev
|
jaaa!!
DDDDDDD
9 mar, 2013 18:46 |
|
Borttagen
|
Klar med nästa kapitel! Förlåt att det är kort...
 --------------------------------------------- Kapitel 11 James? Resan hem tog inte så långt tid. I alla fall inte enligt James. Ingen pratade så mycket heller, ifall någon sagt något hade de andra i alla inte hört på grund av den hårda vinden. Det var svårt att sitta upprätt på kvastarna på grund av den men eftersom att de flesta var duktiga flygare och lyckades på ett eller annat sätt. Tankarna i James huvud snurrade runt så han nästan blev yr. Han måste blivit tokig, varför lyckades alltid saker om hans pappa hända runt han. James försökte tänka på något annat men tankarna lyckades alltid på något sätt komma tillbaka till den grönögda mannen. De forsatte flyga och det började bli allt kallare för fingrarna som hade ett stadigt grepp om kvasten. De flög över träd och slätter och plötsligt kom de till ett väldigt bekant hus. Kråkboet. Med en duns landade de på gården framför det vinda huset. Och ut sprang oroliga mammor och pappor. "Var har ni varit?!" Skrek mormor- eller i vissas fall farmor- Molly. "Vi har varit så oroliga, ni kunde blivit dödade!" "Chilla ner lite va, mormor?" Sa en röst lite längre bak i klungan av barnbarn. En röst som hon mycket väl kände igen men vilken hon aldrig trodde hon skulle få höra igen. "J-james?" Stammade chockat hon fram. "Uppenbarligen", svarade den svarthårige pojken och tog ett steg framåt. Tystnad. Alla blickar riktades mot James. "Jag trodde det var nu alla skulle springa fram och kramas och gråta, men aja", sa han ock ryckte på axlarna. Det var först du de verkade fått förmågan att röra sig tillbaka. Ginny var snabbast på fötterna och sprang fram till den svarthårige 11-åringen och omfamnade honom i en kram som gjorde att han inte kunde andas. "Mamma, kan inte andas", lyckades han få ur sig. "Oj förlåt", svarade Ginny och släppte honom."Jag är bara så glad att se dig" 11 mar, 2013 17:59 |
|
Winny Geasley
Elev 
|
Superbr!
11 mar, 2013 18:57 |
|
Jojo00
Elev
|
Jättebra!!!
"If it's time to go, remember what you're leaving. Remember the best. My friends have always been the best of me." 11 mar, 2013 19:43 |
Du får inte svara på den här tråden.
Mugglarportalen