Privat rollspel!

María glider nedför ett trappräcke, såsom Michelle Brighton gjort. Michelle, första offret som María någonsin begravt sina tänder i. Det ekande skriket kommer säkerligen hemsöka henne i evigheter oavsett hur hon försöker avskärma det äckliga nasala ljudet. Hennes första offer med det söta blodet. Nästan som en häxas blod, men det var säkerligen därför att Michelle haft en häxa i släkten någonstans längre bak i tiden. María öppnar porten till borggården nästan ljudlöst och slinker ut. Må så vara att hon avskyr stället, men om Dracula någonsin dör och hon överlever kommer slottet bli hennes. Ja, enligt henne kommer det bli så.

Alison gav upp, hur hon än tänkte och vad hon än kom på fanns det ingen stark förtrollning som skulle skydda slottet mot allt och om hon försökte slänga dem alla skulle de bli hennes död. hon bestämde sig i alla fall för att skydda huvudingången så Dracula kanske skulle bli lite nöjd. hon gick mot den stora porten som hade vindbryggan framför sig och hon slöt ögonen och samlade kraften, långsamt kände hon magin strömma ut ur hennes händer och hur förtrollningen lämnade henne och om det funkade skulle ingen som Dracula inte ville släppa in eller ut kunna passera genom porten. det gjorde henne antagligen fånge här själv men om hon försökte fly igen hade hon varit död, eller kanske hennes mor

María hör plötsligt steg, tittar upp och ser häxan gå mot vindbryggan. Häxan Alison. María lägger olika saker på minnet, detaljer, rörelser. Kanske därför hon passar som bödel. Hon minns detaljer andra inte ens har uppmärksamheten att lägga på minnet. I vissa stunder, något helt värdelöst. I andra stunder, något ovärderligt. Något hon lagt märke till de senaste decennierna.

Alison vänder sig sedan om för att gå in i slottet igen, hon gjorde ändå ingen nytta här ute och att vara i slottet försvagade alltid hennes krafter, på grund av häxan som låst in henne i området runt slottet. den häxan hade sätt till att hon inte skulle kunna fly bort från Dracula men om hon var hos honom inte heller ha sina fulla krafter, vilket nu gjorde att hon var trött. Alison tog bort en blond hårslinga från ansiktet och gick till köket för att få något att äta

María har börjat klättra uppför en av slottsväggarna. Hon klättrar in i ett fönster och till sin förtret ser hon en vampyr inne i rummet. Men det är iallafall inte Dracula.
"María." Säger vampyren artigt och María känner igen denne som Derek. En schackspelare.
"Derek." Svarar hon med samma slags artighet. Fast kanske mer irriterad.
"Länge sedan..." Svarar han och María nickar. "Schack?" Fortsätter han och María överväger det innan hon nickar och de börjar spela.

Alison steg in i köket och de få människor som jobbade såg skrämt på henne.
"Jag är inte en vampyr" sa hon och visade att hon inte var en vampyr genom att visa tänderna och de slappnade av och gav henne något att äta. Alison kände sig lite piggare när hon lämnade köket och gick mot sitt rum. hon ville vara ifred men när hon nästan var framme stoppades hon av en tjej som visade att hon skulle vara tyst och sedan öppnade en hemliggång och föste in henne

María flyttar sitt torn.
"Schack." Säger hon uttråkat och Derek verkar smått frustrerad. Inget nytt för María. Det här spelet är något Derek är riktigt bra på. Men María har ju också lärt sig hans strategi. Schack liknar dessutom hur offren brukar fly från henne. Derek flyttar en bonde så att den korsar hennes torns väg. Hon flyttar sin dam. Han svarar med att flytta sin. María flyttar enkelt sin löpare. Derek flyttar sin kung.
"Schack." Säger María, flyttar sin dam. "Matt." Derek ler irriterat.
"Ibland kan man tro att du inte ens försöker." Mumlar han.

Alison såg på tjejen framför henne och först trodde hon att hon var vampyr och antagligen skulle försöka äta henne, men hon kände inte samma aura runt henne som de andra vampyrerna.
"Jag är Madina" sa tjejen och Alison nickade svagt och väntade på att hon skulle fortsätta men Madina såg bara på henne
"Var det något du ville?" frågade Alison tillslut och Madina nickade
"Jag kom för att varna dig" sa hon lågt och Alison såg undrande på henne. "Om du inte är på din vakt kommer du falla under hans kontroll och då är du för alltid förlorad" sa hon och Alison såg förvirrat på henne
"Han? Dracula?" sa hon och Madina nickade "Hur vet du det?"
"För att jag var du" sa hon och det tog ett tag för Alison att förstå vad hon menade
"Hur undviker jag det?" frågade hon och började känna rädslan komma krypande
"Fly eller dö" sa Madina "Jag valde döden för då kom jag undan honom för alltid" sa tjejen och Alison bara stirrade skrämt på henne "Komihåg att vara vaksam" sa hon bara sen var hon borta

María reser sig från bordet.
"Ska du redan gå? Jag som ville ha revansch." Undrar Derek och är uppriktigt sorgsen verkar det som. María ser på honom.
"Måste du stanna här?" Svarar María frågande och Derek suckar.
"Nej, egentligen inte. Men greven har inte bett mig göra något särskilt." Säger han.
"Gör det du vill då." Svarar María smått irriterat, och förvånansvärt nog så reser sig Derek och följer efter henne ut från rummet.

Alison stirrade rakt fram i mörkret där Madina stått och hon undrade om hon bara drömt allt ihop. långsamt sjönk Alison ner och satte sig på golvet. Madina hade varit Draculas häxa innan henne och tydligen behöver han verkligen en häxa eftersom han skaffade henne efter att Madina dött. vad hon inte förstod var biten om att Dracula kunde ta över henne eller skulle om hon inte var vaksam. hon visste inte vad de betydde men hon tänkte vara vaksam, ingen skulle få ta över henne! hon reste sig upp och lämnade gången och kände sig lite sorgsen över att Madina faktiskt tagit livet av sig för att undkomma Dracula.
"Alison!" ropade en röst och hon vred på huvudet och såg Derek och María en bit bort och gick långsamt mot dem