Systrarna på Hogwarts [SV]

Precis! Varför skulle vi tröttna?? denna ff är totally awesome!! ♥

åh tack! *ler djupt in i själen*

*ler tillbaka*

Gud vad gulliga ni är! :' Ni förtjänar verkligen kapitel 11 som kommer här!
____________________________________________

Kapitel 11
Saralie
Jag dundrade ner för trappan och satte kurs mot en ledig stol vid bordet. Där satt jag sen och petade i maten. Jag hade verkligen ingen aptit alls. Hallå, om en dag skulle vi börja på Hogwarts, väntade de sig verkligen att jag skulle kasta mig över maten?
"Är du inte hungrig, Saralie?" frågade mamma bekymrat och jag höjde på ögonbrynen åt henne. "Nej. Eller jo. Jag har ingen aptit." muttrade jag. "Om mindre än ett dygn börjar vi på Hogwarts!"
Visst hade jag varit ifrån mina föräldrar länge förut, men det hade alltid vart med folk jag kände, på platser jag kände till, och det hade varit enkelt att nå mamma och pappa. På Hogwarts fungerade inga tekniska föremål, det enda sättet att kommunicera med omvärlden var med min uggla, som jag döpt till Cosmos, vilket kunde ta över en vecka. Visserligen var min lilla tornuggla snabb, men han kunde inte komma upp i några överjordiska hastigheter.

Jag lade ifrån mig besticken på tallriken. Det skramlade högt, och jag bar det fort till diskbänken. "Jag... Går upp och fortsätter packa." Sa jag hastigt och sprang upp för trappan igen. Egentligen hade jag redan packat klart, men jag stod inte ut med deras blickar längre. Jag slängde en blick på min öppna koffert. Längst ner låg klädnader, sen böcker, efter det annat, och slutligen min trollstav. Allt perfekt ordnat. Vanligtvis la jag inte ner så mycket tid på sådana oväsentligheter, jag var mer av "Goddag Yxskaft!" och ta det lite allt som det kommer. Men jag var så nervös att jag lagt ner en massa tid på att packa, istället för att göra nåt lite nyttigare.
Jag hade snabbläst igenom alla böcker, och det verkade väldigt intressant. Samtidigt som jag knappt kunde vänta, fanns det en del av mig som helst skulle stannat kvar där hemma, med mina föräldrar, och gått i en kommunal skola med alla mina gamla kompisar. Men det var till Hogwarts jag skulle, jag visste att jag aldrig skulle förlåta mig själv om jag missade det här tillfället.

Långt om länge låg jag och stirrade upp i taket, vred mig av och an och kunde inte ligga still. Hur skulle jag kunna somna när Hogwarts expressen avgick i morgon? Det var på gränsen till omöjligt! Men till slut måste jag ha somnat, för när jag vaknade silade gryningsljuset in genom fönstret. Jag kastade mig upp ur sängen, drog på mig de kläder som råkade vara närmast - vilket var ett par avklippta jeansshorts och en vit, kortärmad tröja - och dundrade ner för trappan i samma stil som igår.
____________________________________________

Yes, 11 kapitel redan! C: Carro kommer att skriva om resan till Perrong 9 & 3/4, när vi stiger på Hogwarts expressen, och sen kommer vi ha varsitt kapitel på tåget innan vi kommer fram. Låter det bra?

Det låter perfekt^^
AWESOME!!♥

SUPERAWESOME!! ♥♥^^

Tack så mycket! ♥



Thanks. ♥♥

Till er båda: Ni får gärna ge konstruktiv kritik om det finns något jag kan göra bättre.

Ja, samma här, håller på med kapitel 12 just nu, men säg gärna era åsikter ♥

Superuberamegaawesome!
(Till er båda)

Tackar tackar. C:C:C: