Pirates! PRS Medi & Vidomina

"Jag har spelat en del själv. Roy." Hon log mot honom och bytte plats så on satt mitt i mot honom.
"Natten." Hon såg på honom.
"Du är min för natten." Hon tog kmorten och började blanda dem

Roy såg på då hon tog korten och verkade med ens intresserad mer av att lära känna henne. Vem var hon? Det var så ovanligt att någon annan tog initiativ med spel med honom. "Har du spelat själv?", ekade han och kramade sina händer. Det verkade för bra för att vara sant. Men hennes ord om natten, hennes vinst, att han skulle vara hennes för natten överraskade Roy. Han stannade upp i en rörelse och såg sedan förvånat och oförstående på henne. Vad menar hon? Men han hade inte riktigt lust att ta reda på det utan nickade bara. "Visst.", sa han och fokuserade på korten igen. "Vi säger så.".

"Det är väl min ensak om jag spelar själv eller med andra?" Hon log mot honom och delade ut korten och tog upp sina. Synade honom.
"Så vad brukar du köra? höga eller låga kort som vinst?"

"Jag tänkte bara.. för att du sa att du spelade själv. Jag menar, jag gillar det. Det är inte vanligt att jag träffar någon som också finner ett intresse för kortspel.", sa Roy och tog emot korten som Miliah delade ut. "Höga kort som vinst.", sa han som svar på hennes fråga.

Hon log och lade fram korten. Det var väldigt höga kort och hon log.
"Ibland med mig själv men oftast med familjen." Hon såg på honom.
"Visa mig nu."

Roy såg på de kort hon lagt fram och lade ner sina. Med ens såg han att han återigen.. förlorat. "Oj, ja, alltså..", började han och kliade sig i bakhuvudet. Osäker på situationen. Kanske till och med skämdes en aning. "Jag trodde.. jag menar.. Grattis! Grattis. Du vann.", skrattade han och samlade ihop korten de nyss lagt. Han harklade sig och blandade korten på nytt.

"Tackar man tackar." Hon flinade och såg på honom med lekfulla ögon.
"Så är du trött Roy?" Hon sträckte över en hand och rörde vid hans arm.

Kiliah hade sett hela och flinade.
"Jag vann tror jag." Hon såg på Ethan och gäspade.

Roy såg på Miliah och harklade sig. Han verkade inte påverkad av förlusten. Snarare.. glad. Nu kanske han fick lära känna henne trots allt. Det var något spännande med Miliah. Han hade inte fått sådan uppmärksamhet tidigare. Det var nytt och spännande. "Ja, Miliah, det är jag.", sa han och stötte korten mot bordet så att de alla föll kant i kant. Sedan satte han ner korten i byxfickan. "Efter dig.", sa Roy sedan och nickade åt henne. '


"Vann och vann..!", sa John som verkade irriterad att förlorat vadet. Kvinnan han talat om tidigare verkade inte alls visa något intresse av Roy. Hon umgicks än med sina vänner och hade inte blickat åt Roys håll. "Här.", sa kapten och fiskade upp guldmynt ur sin kavaj för att lägga de på bordet. "Grattis.", mumlade han och Ethan höll tillbaka ett skratt. Han gillade att hans fru hade vunnit vadet.

Miliah tog fram några mynt och lade dem på bordet och såg på honom.
"Vi ska upp en våning." Hon förde honom upp och gick in i ett rum och började dra av sig klänningen.

Hon skrattade och tog mynten och log mot sin pappa.
"Det kommer flera ttillfällen." Hon log och satte sig upp och gäspade.
"Nä jag ska nog sova."

Roy nickade. Han såg efter Miliah och först försökte förstå vad som försiggick. Han kom på sig själv att se oförstående ut och kom snabbt på fötter. Han följde hennes steg och gick efter henne upp en våning.
När han stängt om sig så svalde han. Han såg hypnotiserat på då hon drog av sig sin klänning så att hennes bara hud syntes. Roy svalde av nervositet. Men han bestämde sig att han ville undersöka situationen och därför närmade sig henne.
"Jag ber om ursäkt om jag är framfusig, men jag vill gärna kyssa dig..", sa Roy och drog henne intill sig för att kyssa hennes läppar.

John såg på Kiliah och nickade. "Javisst. Det gör ju det. Jag kommer vinna någon gång, var så säker på det..!", sa John och andades in.
Ethan såg på sin fru och nickade. "Klarar du dig, eller vill du att jag följer? Besättningen ville att jag skulle stanna kvar, de hade något att berätta om någon skatt, jag tänkte att det kanske var bäst om jag stannade kvar?"