S.p.e.l.l (Prs)

Gabriel sa inget då Sebastian kom hem utan sorterade lite saker i flytt lådorna. Han hade en lägenhet som skulle bli ledig 2 dagar efter hans student.

Sebastian hittade inget bra till mellanmål så han gick upp till sitt rum.

Gabriel hörde Sebastian men var osäker på om han skulle prata med honom eller inte.

Sebastian satte sig ner på sängen & suckade. Två tester var klara & bara ett kvar. Sebastian kände att om han hade agerat fortare så kanske Love inte hade blivit skadad.
"Vilken bra ledare jag är då..." mumlade Sebastian till sig själv.

Gabriel gick förbi hans rum då han hörde det Sebastian sa han var på väg mot toan men stannade till.
" Du är bättre på att vara ledare än en lögnare " sa Gabriel för att muntra upp honom.

Sebastian ryckte till.
"så du vet?" frågade Sebastian för att vara säker.

" Ja jag vet " sa Gabriel

Sebastian blev tyst en stund.
"Jag är en lika usel ledare som lögnare. Om jag hade reagerat snabbare så hade inte Love behövt vara på sjukhus" sa Sebastian med en suck.

" Om ni inte hade reagerat hade Love förmodligen varit död " sa Gabriel och såg på Sebastian. Han var ju ledare för sitt band och för att jämnföra så låg det här på samma nivå ungefär.

"du kanske har en poäng" sa Sebastian & började att tänka.