PRS(Dragon Fantasy)

Det var tidig morgon solen hade knappt gått upp och Ina gnydde morgontrött och vände sig om i den varma sängen.
"Mmm, rida?" frågar hon sömnigt och sätter sig upp.

"Ja rida!" sa Stefan glatt som var pigg som en lärka. Han klädde sig. "Bara du och jag, jag kan be Selina hjälpa Ian om han behöver någon hjälp medan vi är borta".

"Mmm." sa Ina och satte sig trött upp. "Kan jag låna byxor av dig?" frågade hon, hon vägrade lära sig rida i klänning.

"Det kan du " sa Stefan och tog fram ett par byxor ur sin byrå och kastade de till Ina. "Jag går ner till hästarna och förbereder dem".
Samtidigt var Selina påväg upp till Ians rum för att se om han var vaken. Hon tänkte hjälpa honom om han behövde, som hennes bror sagt.

"Tack." log Ina men då han gått la hon sig åter ner. Dock klädde hon på sig och klev upp och efter en kvart var hon klar, skjorta och byxor och var nere vid stallet hos Stefan.

Stefan hade tagit fram sig häst. Ett vackert svart sto som han haft i många år. Han hade sadlat henne och stod nu och småpratade med henne då Ina kom.
"Ian?" Selina knackade på dörren till hans rum och väntade på ett svar.

"Vad fin den är." sa Ina om hästen då hon inte visste vilket kön det var. Hon gick försiktigt fram och smekte dess mule.

"Ja?" svarar Ian sömndrucket och undrade vem det kunde vara.

"Jag bet...Hon har varit min länge nu". Stefan hjälpte henne upp och och satte sig upp efter.
"Det är Selina, bejöhöver du hjälp mwd något?"

Ina nickade, "Får jag lära mig rida själv sen? Så vi kan rida på varsin häst?" frågade Ina med en glad iver i blicken.

"Hjälp med vad? Komma och dra upp mina byxor?" sa Ian roat, men kom efter ett tag.
"Förlåt för det där." log han ursäktande mot henne, den sortens skämt funkade kanske inte på fina damer.

Stefan log och satte iväg. "Det kan jag göra, påminn mig bara om det". Han ökade farten och de var snart i skogen.

Selina rodnade då hon hörde honom och svarade inte. Då han kom så rodnade hon än och lät sina svarta lockar dölja ansiktet. "Det gör inget...".