Jag åt äppelpaj idag (Prs, Jessica Tonks)

Mona såg förvirrat på Milena. "Vad menar du?". Hon kramade löst om Niels arm och tryckte ansiktet mot hans axel.

Det var nu kväll och Milena somnade utmattat i stående ställning.

Mona somnade inte så snabbt utan låg bara med ihopkurrad vid Niel. "Snälla vakna" mumlade hon innan hon tillslut somnade.

Niel vaknade före de andra. Han tvättade sig, åt och köpte nya kläder åt alla. Han gick in i rummet igen.

Mona hade vaknat en liten stund innan Niel kom tillbaka. Hon var utom sig av oro för att han var borta. Men hon drog ett darrigt andetag då han kom in.
"Niel!". Hon reste sig upp och kramade hårt om honom. "Jag har varit så orolig för dig".

"Varför då?" frågade han oförstående.

Mona såg upp på honom. "Varför skulle jag inte ha varit det?" frågade hon honom innan hon kysste honom. "Jag hittade dig, blödande och avsvimmad ute i skogen. Sedan när några män försökte kidnappa mig så räddade du mig, men du var som i komma, och nu verkar du må bra".

Niel ryckte på axlarna och log. "Jahaja, livlig dag ni haft, antar jag!" mumlade han och släppte taget om de nyköpta kläderna, bara för att lägga armarna om Mona.

Mona log lite och borrade in ansiktet i hans tröja. "Jag har varit så orolig" mumlade hon igen.

"Var inte det sötaste!" skrattade Niel lågt och lutade huvudet mot Monas.