Power (Ett rollspel för alla)

"Varför skulle du vara ett freak för att någon skum gubbe ropade upp dig?" Motfrågar Ariana med ett höjt ögonbryn och ett frågande ansiktsuttryck. Hon tycker inte att det är någon stor sak.

Francesca rycker irriterat på axlarna. "Jag vet inte. Fråga Rachel och hennes bimbovänner. Jag vill bara vara säker på att du inte pratar med mig bara för att ta reda på exakt hur konstig jag är. Vilket jag ju inte lyckats särskilt väl med" säger hon, och upptäcker att hon för första gången på länge säger precis vad hon tänker.

"Jag antar att du menar korkskallarna som glodde snett bara för att de inte har något bättre för sig?" Svarar Ariana undrande och hoppas faktiskt på att idioterna hör henne. Samtidigt som hon inte gör det, dilemma. "Skulle inte fråga dem om någonting även om livet hängde på det." Fortsätter hon.

((Förlåt att jag är sen! Hade en kompis över ))


Annabeth log, men kände att det inte kom riktigt upp till ögonen.
"Om du mår dåligt, säg bara till. Frågorna var ålder, om det hänt något konstigt på sistone och om du tror på myten. Ålder?"

Francesca känner åter igen hur hennes mungipor halkar uppåt.
"Ja, vi verkar ha samma åsikt om det. Har du gått länge på den här skolan, eller är du också ny?" frågar Francesca. Antagligen är väl Amanda ny eftersom hon inte kände till Rachels namn. Francesca är väl den enda som lyckas bråka med två personer sin första skoldag. Fast Annabeth verkar ju inte hata henne längre. Hon skakar av sig tanken och undrar varför hon bryr sig.

((^^Yaay, du nämnde Annabeth xD))

((Ja, Annabeth har fått lite kontakt med henne ))

((Känner mig så hemsk när jag skriver om Ariana eftersom hon trots allt låtsas vara någon annan. xD Tänk när Dominus träffar henne. Aouch. ^x^ ))

"Ja, jag är ny." Svarar Ariana, men hon vet inte om hon ljuger eller inte, och undrar om hon gör några framsteg med Francesca överhuvudtaget eller om hon bara intalar sig att hon gör det. Hon vet inte riktigt, men bestämmer sig för att fortsätta försöka.

Francesca nickar. Det var vad hon kom fram till.
"Så, hur har dina första dagar här varit då? Mina har varit ett jäkla helvete, minst sagt" säger Francesca. Hon känner sig ganska avslappnad. Amanda verkar inte förvänta sig att hon ska vara på något sätt, en skön förändring.

"Tråkiga, enformiga, skola.” Ljuger Ariana till svar, men det märks inte att hon ljuger eftersom hon tränat upp den förmågan i flera år. Men hon är nyfiken på om Francesca skulle berätta för Amanda varför dagarna var ett helvete. ”Sugen på att berätta varför dina dagar var så förjäkliga?” Undrar Ariana.