Vilien på Hogwarts!^•^

Kan man vara med eller?

Hur menar du??


Förlåt att det tagit typ 3000 veckor för mig att skriva klart.n Men som sagt det är lov och jag har haft gäster här och varit på teaterläger.

Förlåt: ett väldigt använt ord av mig...




≈Cassie≈

När den vita dimman för första gången byter ut ur min trollstav känner jag en våg av triumf.
Jag klarade det!
Ärligt talat är jag förvånad över att jag var näst först med att lyckas, och att Jake var helt först! Jag menar, Jake är en bra trollkarl och så, men om jag får säga det själv är Remus bättre.... Man kunde ju ha trott att han läst något i en bok eller så hur man gör. Men nej, det hade han inte. Men man kan inte veta allt här i världen.
”Hur gör du?” hör jag någon fråga bakom mig.
Jag snor runt och får se Remus stå ganska förvirrat och vifta med sin stav.
”Vad tänker du på?” frågar han uppgivet.
”Vad tänker du själv på?” undrar jag tillbaka.
”När jag såg dig på tåget i början av terminen.”
Jag skrattar. ”Det är väl inget bra minne? Tänk på något annat. Som typ...”
Jag tänkte säga ”vår första kyss”, men hinner inte för just då hör jag något slå i marken. Det är Kitty. Hon ser något.
”Kitty?” ropar Jake några meter bort. Han slåss ... eller kan man säga slåss?.... mot en dementor.
”Hjälp honom!” ropar jag till Remus.
”Vad ska jag tänka på då?” ropar han tillbaka.
”Tänk på mig!” säger jag. Det låter hur egoistiskt som helst. Som om jag var det ända självklara han kunde tänka på. Men jag bryr mig inte, för vi har annat att tänka på just nu.
Som några dementorer, till exempel.

När remus lyckats få fram en silvergrå ”mur” ur sin trollstav och hjälper Jake, skyndar jag fram till Kitty. Jag ska se till att hon värkligen har en syn och inte är död eller något.
När jag ser på hennes ansikte får jag klart för mig att hon har en syn. Hennes ögon är öppna och dimmiga och hennes mun formar hela tiden order merkurius tyst.
varför säger hon egentligen merkurius när hon ”ser” något?
”Cassie! Se upp!” Jassper ropar åt mig.
Jag reagerar instinktift och drar fram trollstaven med ett ryck. Atomatiskt framkallar jag den silvriga dimman.
Det är då jag ser den. Dementorn. Precis framför mig. Den glider frram över marken till vi står öga mot öga. eller huva mot öga. (de har ju inga ögon). Jag är helt fast frusen. Kan inte röra varken armar eller ben.
Dementorn glider mot mig ännu en bit. Liksom doftar i luften. Sedan bestämmer den sig för att jag inte är rätt person och lutar sig över den siande Kitty.
Jag vet inte om jag är galen eller om jag slagit hårt i huvudet, men jag tycker att jag hör dementorn belåtet skrocka.
Den böjer sig lite till över Kitty och drar av huvan. Mitt hjärt har blivit värsta akrobaten i mitt bröst. Det slår vålter och hoppar upp och ner hela tiden.
Då slår Kitty upp ögonen.

Urdåligt slut. Men jag visste inte hur jag skulle göra...

Helt awesomeeeee!

mer super bar

Superbra!!!

Det var awesome! 8D
Ska komma på en bra spådom också... kanske något positivt för en gångs skull. XD

Jättebra!

Va BRA! NEJ AWSOME! Haha älskar;
Ärligt talat är jag förvånad över att jag var näst först med att lyckas, och att Jake var helt först! Jag menar, Jake är en bra trollkarl och så, men om jag får säga det själv är Remus bättre.... Man kunde ju ha trott att han läst något i en bok eller så hur man gör. Men nej, det hade han inte. Men man kan inte veta allt här i världen. Och;
”Tänk på mig!” säger jag. Det låter hur egoistiskt som helst. Som om jag var det ända självklara han kunde tänka på. Men jag bryr mig inte, för vi har annat att tänka på just nu.
Som några dementorer, till exempel.


ÄNTLIGEN! Jag blir liksom lite rädd varje gång Kitty spår någonting xD
Känns lite förvånande för jag trodde faktiskt inte att vi hade några läsare.. Hehe fail av mig dåe :3

^ Hey! Jag sa att det KANSKE blir så! O_O Du vet ju att jag inte är bra på positiva saker! XD

Aaa tyvärr... Jag borde låsa in dig med mina Puffliga vänner ett tag så att de smittar av sig xD