Skriva av sig-tråden

Ska antagligen avliva min kanin nästa vecka.

Avlivade min äldsta katt Julius i mars. Och nu Pricken. Och Semlan börjar också bli stel, hoppas hon orkar lulla runt som gammal pensionärs kisse i något år till iaf.

Hatar det här.

Jag kommer ihåg när jag var tvungen att avliva min kanin när hon var två år, pga att hon hade fått någon typ av stroke, vilket gjorde henne förlamad i benen.

Är hen gammal? Skriv till mig, jag vill trösta.

Bara jag som får känslan av att man rymmer till Harry Potters värld ibland? När det har varit jobbigt i skolan, jag kutar in i huset kutar upp för trappan kutar in i mitt rum under täcket rycker åt mig en Harry Potter-bok och bara öppnar någon random sida att läsa så känns det lite bättre på en sekund.

Jag önskar jag kunde hjälpa dig men jag är så dålig på att ge råd... jilypotter *virtuell kram*

________________________________________________________________________


Jag ville skriva att jag måste försöka skaffa mig vänner på internet för alla mina "irl"-friendsies har försvunnit ._.

Mitt liv just nu alltså... allt är uppochner och jag vet inte hur jag ska vända det rätt... :s

Han är 7 år så han är ju inte jätteung längre...

Jag har nyligen börjat skriva en ff, och publicerat den, men nu, när jag går in på 'andra fandoms' så är hela första sidan täckt med min ff. Alltså, det står typ House of night på nästan alla rader. Är jag ensam om detta? Det är lite skumt...

*Kramar* Du har säkert hört flera gånger att du är ung och inte borde tänka på vad du skall göra efter gymnasiet nu; å visst du är ung och det är bra att du har lite framförhållning - men att känna press och ångest nu, med så många år kvar...det är faktiskt inte nödvändigt. *Men jag förstår att det är svårt att inte tänka tankarna*. När det gäller val av linje så kan du ju prata med en syokonsulent om du har funderingar över yrkesval osv och gymnasiet är inte allt. Oavsett om du arbetar ett par år kan du alltid ta upp universitetsstudier, börja folkhögskola eller byta jobb. Det finns så många alternativ!

Tänk på att du och din syster är två olika unika personer. Hon kanske utmärker sig inom idrott men bara för det behöver du inte känna att du hamnar i hennes skugga. Hennes prestationer gör ju inte henne överlägsen dig som person. Och om du slutar med brottningen kanske du kommer på något annat som du skulle kunna göra istället - som du inte hade hittat om du fortsatt med brottningen.

Jag förstår att du tänker på din kompis. Men att hon röker och dricker kanske inte behöver göra så att er vänskap ebbar ut. Jag har själv många vänner som röker - men gör det inte själv. Säg till henne att du inte vill för att du tycker att det är onödigt. Fråga henne vad hon får ut av att röka?

jilypotter: Kramar! Det kanske är svåra råd att ta till sig nu men jag hoppas innerligt att du stannar upp, pausar och ställer dig frågan: "vad vill jag?".

Du är i en ålder där du och dina vänner väljer egna vägar, har drömmar och påverkas av omgivningen något otroligt mycket. Att då skolarbete och prestationsångest infinner sig i samma veva gör inte saken bättre. Prestationsångest. Den suger rätt hårt. Inom fritidsaktiviteterna, inom relationer till andra människor och familjen samt karriärsval och uppsatta mål.

Våga vara dig själv och våga stå för vad du tycker! Skulle det behövas så tala om för din vän att du finns till för henne men att du inte gillar hennes nya ovana. Om hon någonsin skulle behöva backa undan eller känner sig rädd så tala om att du finns där att stötta henne och få henne på rätt fot igen. - Om du känner för att ha en sådan betryggande roll i någon annan vill säga. På så vis kanske ni skiljs åt för en period men växer samman som ett gott gäng kompisar igen.

Vad gäller systern och brottningen så är det viktigaste att du känner dig motiverad att vilja syssla med utövningen. Jag har själv varit i perioder när min kapacitet och skicklighet låsts sig för att jag nedvärderat mig själv och jämfört mig med äldre och andra. Jag har varit som bäst när jag fått "vara ett" med det jag utövat (dans, fotboll, simning, piano). När min fokus och vilja samarbetat och jag kommit in i ett flow så har jag även varit som bäst. Våga tro på dig själv, våga trivas med dig själv och våga tro på att du kan vara en lika bra individ som alla andra - jag tror att du kommer ta dig upp och stå stark, bli en stark individ som inte står i skymundan för någon annan. Sluta aldrig kämpa eller tro! ♥

Jag skulle så gärna vilja ha någon annan skrivande person i närheten som jag skulle kunna sitta ned och brainstorma skrivande och tekniker med. Vår balkong är jättemysig att sitta på när mörkret har lagt sig - rosorna doftar och havsvindarna brukar vara sådär perfekt svala. Ännu mysigare är det att sitta där med en kopp te när det regnar då vår balkong är inbyggd så man slipper få allt regn på sig. Lite tända ljus och en kopp te och utbyte av tips - det hade verkligen varit prima..
Men så kommer man till det där dilemmat; jag är så förbannat introvert att jag inte vet hur jag ska ta det där steget att skaffa en ”irl-vän”. Att ha vänner på distans går jättebra, men jag har alltid varit en ensamvarg. Visserligen kan även ensamvargar sakna en flock ibland, men jag är ganska kräsen när det gäller vänner. Är det bra eller dåligt?..