Skriva av sig-tråden

ÅÅÅHHHHHHHHHHHHHHHHHHH

Nej, jag ignorerar dig inte, haha. Du var ju så snäll och svarade på mitt första, xD. Men nej, min skola är lite "speciell", haha. Alla som går där har olika profilinriktningar och istället för att ha slöjd och hemkunskap i sexan-sjuan så lägger vi tre åttiominuterspass i veckan på våra olika profiler. Vet inte hur det kommer sig att det blivit så eller om de får göra så, men jag tycker det varit bra!

Varför kan jag inte gilla mitt inre lika mycket som jag gillar mitt yttre? Jag kan stå framför en spegel hur länge som helst och bara älska mitt utseende. Men om någon skulle fråga om något bra med mig, då skulle det inte finnas mycket att säga.
Jag är väl typ, kreativ?
MEN BRA MIKAELA. JÄVLIGT BRA. DU KAN SKRIVA OCH LÄSA. WOHO. DET ÄR DET JU FÅ SOM KAN!!!
Men seriöst vafan. Jag vill inte tillbaks till skolan. Den börjar närma sig. Min självkänsla är redan jävligt kass så nejnejnej jag vill inte. snälla.
Och jag kan inte läsa Harry Potter heller. Som gör mig så glad och lugn. För det är sista jävla boken och jag pallar inte läsa om allas död. Jag vill inte läsa om honom. Vill inte att han ska försvinna. Alla försvinner. Alla bara försvinner och jag vill inte. Visst skulle jag kunna läsa någon av dom första, men det skulle bara påminna mig om sista och nä.
Jag mår bra nu. Jag skadar mig inte. Jag vill inte dö. Jag mår bättre utan skolan. Snälla. Tvinga mig inte dit. Fattar ni inte hur mycket jag går sönder där?

OCH DU BLEV SÅ JÄVLA BESVIKEN. TYCKTE ATT DET VAR FEL PÅ DINA BETYG. AW, FICK DU INTE SÅ MÅNGA A'N SOM DU HOPPADES PÅ? ///:
Seriöst. Fyfan vad jag hatar er. Självklart har jag inget emot folk med bra betyg. Det är bara det att ni är så jävla malliga och jag orkar fan inte.

Värdelös. Patetisk. Misslyckad.

Det gick bra igår. Allt är som vanligt. Thank god.

Undrar dock om hon har sagt något till någon. Inte för att det spelar någon roll liksom, men ja...

Jag vet inte.

Jag är absolut livrädd för att läggas in på dagvård, men nej mamma, jag rasar absolut inte i vikt. Jag vet hur mycket jag vägde förra gången och jag väger mer än det nu. Snälla,sluta tjata, snälla, det hjälper inte. Jag äter, men sluta tjata. Jag kan inte ens skriva av mig för jag vet att du kommer försöka snoka. Och nu är jag rädd för att gå en promenad för jag orkar inte prata om det. jag behöver INTE gå upp två kilo. Yeez, blir ju jättetjock då, det ser alla. Så det så.

Jag har inga vänner hemma som vill göra något med mig, jag vet inte om det spelar någon roll, men jag vill att skolan ska börja nu så att jag kan träffa människor. Inte för att jag på riktigt tror att någon annan än Jennifer kommer vilja vara min vän i den klassen.

Jag var med vänner senast i onsdags, jag sprang runt hela dagen, och det var roligt, ändå känner jag mig ensammast i världen.

Saknar MultiCon och Riddikulus för mycket.

Borde göra något, stå upp, röra på mig, förbränna kalorier.
Men vad? -.-

Säg till din mamma ordentligt (även om du säkert gjort det) att ingenting blir bättre av att hon tjatar och att det bara får dig att må värre. Nej, du blir inte jättetjock om du går upp två kilo och det är du inte nu heller. Och vet du vad? Jag blev en gång taggad i en bild på facebook av en klok tjej där det stod ''True friends are like stars, you can't always see them but you know they will always be there.''
Kram fina du ♥

Åh, den där underbara känslan när man är helt kåt i en kändis men man vet att det aldrig kommer kunna bli nåt för eh det är en kändis OCH HAN ÄR FÖRIHELVETE SNART 70 VAFAN MIKAELA. men han är så charmig. ;w;

jag känner mig så himla ensam hela jävla tiden
även när jag är med andra så känner jag mig ensam för jag märker på dem att de egentligen inte vill vara med mig ughh

Åh nej. Förra året gick jag på IM eftersom jag inte fick godkänt i matte och NO så jag kom liksom inte in på gymnasiet. Och gissa vad? Jag fick godkänt i NO (eller ja, jag läste endast biologi men fick ändå godkänt) men failade ännu en gång i matten och dessutom hade jag för mycket frånvarande. Så konstigt. Jag var borta typ mer än en gång i veckan eftersom jag inte trivdes där. Anledningen? Jag hade inga vänner. Jag skulle allvarligt talat ha gillat skolan om jag hade några vänner i klassen men eftersom jag inte hade det skolkade jag. Jag hade liksom ingen att vara med. På luncherna satt jag med lärarna då jag vägrade gå till matsalen ensam och på rasterna satt jag ensam och surfade på mobilen som den losern jag är. Så ja, det var ett riktigt kasst år för mig. Det värsta skolåret någonsin. Och anledningen till att jag inte hade några vänner var för att jag är blyg. Löjligt blyg.

Och nu vad? Ska jag gå där i ett år till?! Trodde och hoppades att jag skulle börja på gymnasiet i år men nej. Jag fick inte godkänt i matte och matte är ett av de ämnena man måste ha för att komma in på gymnasiet. Jag ser verkligen inte fram emot skolan. Förra året satsade jag inte på skolan så mycket som jag borde men nu ska jag det, men... tänk om jag inte får några vänner det här året heller?!?!? Tänk om det blir lika kasst som förra?!?!? Jag har inga vänner alls just nu. Jag har inte ens några utanför skolan eftersom de jag gick med i min förra skola går på olika skolor så ja. Jag har inga kvar längre och jag känner mig så fruktansvärt ensam och ledsen. Jag vill verkligen inte vara den som tar första steget. Det har jag inte tillräckligt med mod till. Åh, varför ska det vara så svårt? <//3

Jag får ångest om jag tänker för mycket.

Just nu är jag sjuk; jag går på mediciner för tillfället, men har förmodligen drabbats av en kronisk sjukdom som jag aldrig kommer slippa. Den gör så jag har ont i typ alla muskler och alla leder plus att jag är supertrött i musklerna.
Jag är arbetslös och har i princip inga pengar. Jag har förmodligen inga större problem med att hitta ett jobb, problemet är att hitta ett jobb som jag orkar med just nu i.o.m att jag inte kommer bli bra på månader framöver.

Min hyra är inte jättedyr, och pojkvännen har sagt att jag kan låna tills jag är frisk och kan jobba igen - men jag vill ju inte behöva det..

Blä, det bara suger. Alltså. Usch.
Jag orkar ju inte ens gå på promenader, hur sjutton ska det här gå?

Jag ska börja plugga nästa termin, så det kan jag iallafall se fram emot. Men uääh. Usch.

Jag har dessutom en omtenta som jag måste klara nu i augusti om jag inte ska behöva betala tillbaka CSN.

Kill me, now?

Nej, men alltså. Det är sugigt.