prs wolfy & rollspelare

”Härligt.” Sade han bara och kände efter i jackan lite snabbt om asken var kvar, vilket den var. Han spände sina käkar och sneglade mot henne lite snabbt. Han lutade sig bakåt och la armen över hennes ryggstöd. James tog snabbt upp sin mobil då han kände hur den vibrerade. Han läste smset från Adam och rynkade på pannan, nefilerna hade dödat ett flertal änglar redan. Han räckte över sin mobil till Philip och fuktade sina läppar.

Mia rynkade på pannan då det blivit konstig stämning vid bordet, sträckte sig efter Philips händer för att gulla med honom och samtidigt låtsas som om ingen annan existerade än de. Stella drack upp sitt te innan hon reste sig upp, skyllde på att hon hade något hon behövde gå och köpa innan hon lämnade kaféet i hopp om att bli kvitt den besvärliga känslan.

”Har du din fjäder?” Frågade James när Stella hade fått. Philip nickade lite mot Mia och kysste mjukt hennes knogar.
”Jag gav henne den. Den är i hennes rum, din då?” sade han och smekte hennes hand. James nickade lite och klappade lätt jackan Stella gett honom. ”Här.” Sade han och log svagt. ”Men jag ska gå och se till att Adam inte dör. Okej? Ta hand om er.” Log han och reste sig upp.

Med tanke på att det var en relativt liten stad så hade det uppmärksammats ganska mycket att hon varit spårlöst försvunnen i flera veckor. Hon hade ganska snabbt fått vänja sig vid att folk kastade blickar efter henne, speciellt eftersom alla småsår och blåmärken inte bleknat bort än eller ställde frågor om hur hon mådde och så vidare.

James tog sin jacka och pussade snabbt Mias huvud innan han skyndade sig ut. Han skulle behöva gå, vilket inte var särskilt kul men han fick ta det. Han var upptagen i sina tankar och märkte inte att han råkade gå in i Stella.
”Oj förlåt, allt lugnt?” Frågade han och granskade henne lite snabbt.

Då någon plötsligt gick in i henne var hon nära att tappa balansen men greppade tag om personens arm i tid för att hållas på benen. Hon släppte taget igen då hon lyfte blicken och såg att det var James.
”Ingen fara,” sa hon med ett litet leende.

”Vart ska du? Behöver du en taxi?” Frågade han och tog upp en liten bunt med sedlar från jackan som varit med henne. Han granskade henne lite snabbt och log svagt.

”Nej, jag tänkte bara se mig om. Jag har inte varit här på länge.” Det hade gått lång tid sedan hon senast snurrat runt i centrum. Varför visste hon inte. Tydligen hade hon varit kidnappad men hon kunde ju inte komma ihåg något av det.

”Jag hade jättegärna hållit dig sällskap men jag måste vidare. Behöver du något?” Frågade han och kollade på henne med ett litet leende.

”Inte från dig. Inget illa menat men jag vet inte ens vem du är. Jag har ingen orsak att ta emot något från dig.” Stella såg på honom en stund innan hon skakade på huvudet. ”Hejdå.” Hon gick förbi honom för att fortsätta mot gallerian längre fram.