The Vampire Diaries [Rollspel]

Klaus var nära på att säga emot, men Kol gjorde ett tecken mot stenen som han tidigare flyttat.
"En gång?"mimade Klaus och Kol nickade innan han började dra bort sten efter sten så ljudlöst som möjligt. Klaus förstod genast att de var tvungna att tala, annars skulle Mikael bli väldigt misstänksam.
"Jag kan inte lova det", sade Klaus menande åt Caroline.

Caroline skulle just börja argumentera men kände sig svagare och svagare
" MEN..." Sade Caroline
Hon la sig ner på det kalla källargolvet och blundade hon hoppades på att smärtan skulle gå bort

Kol hade fått fram öppningen och började kräla sig ut, om några minuter kanske han var på utsidan av huset för att sedan kunna komma in tillbaka och släppa de andra fria, åtminstone Caroline som började se sämre ut.
"Håll ut", tänkte han och tittade sedan snabbt mot Elijah och Katherine.

Damon hade åkt hem igen efter LA och vart han till varit, han hade ingen stor lust att se vad originalerna och Caroline höll på med. De gjorde ändå...vad de gjorde. I stället åkte han hem till sig för att reta Stefan som vanligt.

Han väntade i flera minuter på att Kol skulle komma, utan att ta bort blicken från Caroline. Han skulle aldrig förlåta sig själv om hon dog, han hade bitit henne, det var hans fel, ingen annans.
Just då kom Kol nerspringande för trappan, ljudlöst. Han pekade uppåt i tecken på att Mikael fortfarande var där. Klaus pekade på Carolines celldörr, Kol nickade och försökte så tyst som möjligt bända upp dörren.

Caroline satte sig upp Kol skulle bryta sig in i hennes cell
" Ta inte mig, de andra först de har större chans att överleva" mimade hon till Kol

Kol skakade på huvudet och fick upp cellen, innan han gick fram till Elijahs och bände upp hans dörr, sedan Katherines. Då han kom fram till Klaus dörr så brände han sig, förstås.
"Jag måste ge Caroline mitt blod", mimade han. Kol himlade med ögonen och plockade sedan upp Caroline i famnen, för säkerhets skull. Klaus bet sig själv i handleden och sträckte ut armen mellan gallren, fast det ändå brände på två ställen där armen tog i.
"Skynda er", mumlade han.

"Caroline jag har också bitit ett par tusen, som bet ett par tusen och så vidare plus om de dör, dör jag med och kära Salvatore bröderna" sade Katherine när hon gick ut ur fängelset. "Tack Kol" sade Katherine och kysste honom på kinden, Kol rörde sig på kinden och rodnade.
Elijah var snabbt fram för att visa vem Katherines var "Kom Katherine vi måste sticka" sade han och följde efter de andra.

Kyssen på kinden hade gjort ett stort uttryck på honom, han hatade inte Katherine utan han gillade henne.

Efter Caroline hade fått i sig blodet ställde hon sig upp men kände sig väldigt yr.
" Tack" viskade Caroline till Kol och Klaus.

Klaus drog snabbt tillbaka armen och såg hur den läkte.
"Stick nu", viskade han och nickade mot trappan. "Innan Mikael får tag på er."
"Men..."började Kol.
"Inga men, stick!"väste Klaus.