När barnen gick i skolan och Voldemort hade vunnit.

- Jag var inte elak, du har tre Hufflare som frivilligt pratade med dig, plus Mary och hennes tjejgäng, och de är Hufflare hela bunten, tycker de bara borde byta elevhem, flinade Xenia och såg på John.
- Nej, det har du inte, men vi var rädda att du skulle, sa Joahn.

"ja och ja är glad för det. Men jag är förvånad att fler Slytherinare inte pratar med mig" sa han fundersamt och såg på John
"precis och ni skrämde upp er själva, utan anledning. Varför skulle jag helt plötsligt nu bli arg på er? Tycker ni inte det är lite ologiskt?" sa han

- Tror att de också är rädda för din makt, sa Xenia och Johan såg påFai och nickade.
- Jo, det låter ologiskt när du säger det sådär, men vi tänkte inte så, sa han ursäktande.

"den där dumma makten, hade jag kunnat hade jag kastat bort den" sa Fai irriterat och såg på John
"nej jag märkte det, men ni borde kanske gjort det. De är inte så kunnat bo i en sovsal där ni alltid gör saker och jag inte får vara med" sa Fai lågt och tänkte på alla kvällar han får vara ensam, hur han hade gråtit tyst och inte förstått vad han gjort fel, särskilt inte när han var liten

- Vi trodde inte att du ville vara med, vi trodde att då skulle tvinga dig att vara med om du ville.
Förlåt, det måste vart otroligt ensamt, sa Johan skuldmedvetet.

Fai såg på honom "klart det var men jag skulle inte tvinga er att umgås med mig. Hur kul hade det varit? Ingen av oss hade direkt blivit gladare" sa Fai
"vi är glada eller jag är glad att du inte gjorde det" sa John och Fai log
"det var därför jag inte gjorde det och jag förlåter dig" sa Fai och log glatt

- Bra det, vänner?, sa Johan och räckte fram handen.
- Vi ska ha spelkväll ikväll, vill du vara med?, sa han leende till Fai.

Fai såg förvånat på John, han hade inte räknat med att de skulle bli vänner och Fai var alltid lika förvånad när han lyckades få vänner. Fai samlade sig och log
"vänner" sa han och tog handen och funderade sen "jag är gärna med om det är okej med er" sa han och såg sen på Xenia "och om du inte tar illa upp?" sa han undrande. Han ville inte att hon skulle tro att han struntade i henne

Xenia logglatt mot dem båda och såg på Fai.
- Men varför skulle jag det?, jag har andra att umgås med, vi kan säkert hitta på nått kul i vår sovsal, sa hon glatt.

Fai såg på henne och ryckte på axlarna "ja inte vet jag, men jag kunde i alla fall fråga" sa han och såg sen på John
"vad bra då ses vi här klockan åtta i kväll, nej nu måste jag gå, vissa av oss kan ju inte skolka som vi vill" sa han och log lite roat och lämnade sen salen och Fai log, nu var han riktigt glad