Skriva av sig-tråden

_{Skrivet av Elma00:}
den 20:de mars skickade en tjej jag känner ett meddelande till mig där hon skrev att hon fanns där för mig och att hon tyckte jag var bra och fin osv
Först NU, 4 månader senare, har jag svarat. Vet inte varför jag inte vågade svara fören nu, men jag svarade iaf. Känner mig stolt över mig själv. Men jag är rädd. Rädd för att hon inte kommer svara, rädd för att hon tycker jag är konstig eller dum för att jag inte vågade svara. Jag är rädd för att jag kan ha sårat hennes känslor på något set.

_{Skrivet av Borttagen:}
Vad skrev du? (Om du inte vill ta det här; uggla?)

_{Skrivet av Elma00:}

_{Skrivet av Borttagen:}
Nejmen du, det är klart att hon inte blir sårad! Det där var ju inte alls elakt eller något! Du förklarade ju! ^^

_{Skrivet av Elma00:}

jag vet... men jag typ gillar henne... typ älskar henne.

_{Skrivet av Borttagen:}
Men varför skulle hon bli sårad? Du är ju enbart trevlig och snäll

_{Skrivet av Borttagen:}
Jag brukar tänka, "tänk att det finns människor som alltid har det såhär enkelt.", i ångestfria perioder. Det går liksom knappt att föreställa sig hur det känns att alltid ha lugn och ro i kroppen. Ingen jävla känslokamp. Nu är ångesten tillbaka och gör att jag varken kan äta eller sova.


Jag har fått en ny vän som börjat betyda mer och mer för mig, och jag är helt säker på att hen kommer att försvinna. Tänk om vi bara är nära i mitt huvud? Jag tror att jag är så utbytbart, att jag kan försvinna utan att det gör någon skillnad.

Jag är HELT säker på att det är tillfälligt, att jag bara är ett måttligt roligt tidsfördriv som kan kastas bort som ett bananskal när jag ätits upp.

Har sovit mellan 5 och 06:30 i natt, en orolig drömfylld sömn där jag också blev bortglömd, bortkastad och gud vet vad. Snälla, låt mina drömmar vara ifred i alla fall.


Snart skall jag göra mig i ordning och pallra mig mot pendeln, känner mig rädd för att åka tåg idag. :3