Pirates! PRS Medi & Vidomina

Det hade tagit henne en och en heltimme att ta sig fram och tillbaka. Men nu kom hon galloperande tillbaka med jubel bakom sig och hon höjde handen.
"Nu ska vi se till att fira vinsten." Hon hoppade ner och gick fram till Tom som höll en sur Sammi.
"Hej där surpuppa. Mamma är ju här." Hon log och log mot männen som bodde i ön.

"Kiliah." Ett leende spred sig på hans läppar när han synande henne och gick fram när hon klivit av hästen för att gå efter Tom och Sammi. "Hur gick det?" Han ställde sig bredvid henne så att han kunde se på lilla Sammi som verkade sur över att Kiliah lämnat honom för att rädda landet. Ethan skrattade åt honom och kysste sedan hans panna.
"Vi har gjort klart här för att fira. Kan jag bjuda på något? Jag tror Roy gick för att hämta mat på nedre plan."

"De är på väg ner. De kommer att bjuda på mat och det kommer bli en makalös fest." Hon skrattade och tog Sammi i famnen.
"Hej hjärtat." Hon smekte hans kind och såg upp.
"Så vi blir kvar här över natten för vi kommer få både mat och whisky." Hon flinade.

Ethan skrattade åt hennes ord. Det lät kul att lokalborna skulle göra de sällskap på festen. Han drog sig till minnes de första gången kommit hit. Då hade de också festat. Länge. "Det låter bra med mat. Så mycket mat som våra nya vänner äter gör att vi nästan har slut nu. Kanske får vi handla med oss något härifrån innan vi ger oss av igen. Kaptenen lär inte vilja stanna i den här kylan allt för länge."
Ethan såg mot Kiliah för att se om hon lyssnade på och blickade sedan på Sammi igen som verkade trivas att vara nära sin mor.

"De kan säkert sälja oss både mat och tjockare kläder ifall vi skulle behöva." Hon log och virade Sammi i en filt.
"Så de borde komma om ungefär tio minuter." Hon log och vaggade Sammi.

"Det låter bra.", sa Ethan och gav sin fru en kärleksfull blick innan han såg upp mot kaptenen som vinkade åt Ethan att komma dit. Han ville ha hjälp att bära upp ett bord till däck, där de kunde sitta, några, om de ville. Ethan nickade till svars och gick efter de till nedre plan för att återkomma med ett bord i deras grepp. Det var tungt och ansträngande.
De placerade bordet vid ena änden av däcket. "Sådärja.", sa Ethan och pustade ut.

Kiliah vaggade Sammi och såg när hela byn kom ner. Musiken sates i gång och rop av glädje när de hurrade för dem.
"Åh har du blivit mor?" Frågade en av männen som log mjukt mot henne.

När lokalborna från staden klev på skeppet välkomnades de av piraterna med kapten John i spetsen. John ursäktade sig dock ganska snabbt då han hörde tonerna av musiken och gick för att göra bandet sällskap själv genom att spela på ett stränginstrument.
Ethan välkomnande de andra och tog emot både mat och dryck de andra hade med sig. Alla i besättningen var glada över att träffa det irländska folket. Ethan blev bjuden på ett glas whiskey av en man som verkade vara ungefär i samma ålder som kapten John.

Kiliah såg på John och gick till honom och slog sig ner med Sammi i knät. Han gurglade och log ett tandlöst leende upp mot dem båda.
"Han vet att du är världens bästa pirat." Hon log och sträckte på sig.
"Blev du skadad?"

John, som hade satt sig ner på en bänk med gitarren i knät, såg mot Kiliah då hon kom med Sammi. Genast räckte han över gitarren till någon annan och såg mot lille Sammi. "Och det är bara en tidsfråga tills du blir världens bästa pirat..!", sa John tillbaka och gnuggade sin nästipp mot Sammis ansikte till Sammis förtjusning.
"Skadad?". John förstod först inte vad hon menade, men tänkte sedan tillbaka på slaget vid det andra skeppet och gissade att det kanske var det hon menat. Han log mot henne. Ja, nog blev han skadad. John rörde sig inte lika smidigt längre, han var inte lika kvick som han en gång varit, trots han var en av de bästa svärdsfäktarna.
Han tänkte inte besvära henne med en skada. Han visste ju att hon skulle göra allt för att hjälpa honom. "Nejdå, jag klarar mig.", sa John och såg mot Kiliah innan han såg ner på Sammi igen.