Johanna and Thalia back in the Hunger Games

Johanna börjar skratta då Prim försöker skälla ut Finnick och Thalia. Det var verkligen skrattretande då hon försökte sig på att skälla ut någon så mycket större än henne själv.

Både Finnick och Thalia höll sig för skratt för att inte såra Prim, men det var skrattretande då hon var så liten och oskyldig. "Visst Prim, vi ska sätta oss i sällskapsrummet, nöjd?" flinar han roat.

Prim himlar överdrivet med ögonen. "Och stanna där! Annars kommer jag spänna fast er i ett par stolar. Dig också, Johanna!" hotar hon innan hon går därifrån med arga steg. Johanna skrattar då Finnick börjar halta bort emot det så kallade sällskapsrummet.

Thalia faller in i skratt då Prim försvinner och är säker att Prim skulle göra det om de inte gjorde som hon sa.
Thalia haltar efter Finnick till sällskapsrummet och även om hon inte erkänner det så är det skönt att vila foten. Den dunkar och värker något enormt, men hon stod ut med vad som helst för att slippa sjukhuset, tänker hon och sätter sig i en fotölj i sällskapsrummet.

Johanna slår sig ner i en fåtölj nära Thalia, precis som Finnick också gör. "Om det är så allvarligt med era vrister så får de väl ge er kryckor eller något. Ni kan ju inte sitta still hela dagarna" säger Johanna.

Thalia nickar instämande, "Tycker jag med, men gissar att de vill att vi ska bli bra så snabbt som möjligt så de kan skicka oss till 11an." säger Thalia och synar sin vrist, den var svullen, "Helvete." mumlar hon förbannat, hon ville inte vara overksam eller lämnas då de andra for till 11an.

Johanna rycker på axlarna. "Javisst, men nu har de ju strider med oss som de kan använda ett tag i alla fall" säger hon. "Och annars om era vrister inte läker i tid så får ni väl stå över ett distrikt" säger Johanna.

"I helvete heller." fräser Thalia till. "Jag tänker vara med vare sig min fot är bra eller ej, jag vägrar att lämnas kvar." säger hon bestämt och ser på Finnick, vad tyckte han? Men han nickar instämande.

Johanna ler. Hon visste att Thalia skulle reagera så. "Så du vill verkligen få en till hemsk utskällning av lilla Primmie?" säger Johanna med ett flin på läpparna. Hon menade inte det hon sa, men så hade ju Coin sagt.

"Eh...Japp, Primmie gumman skrämer inte mig." säger Thalia surt och flinar sedan åt det hon sa, som att någon skulle tro att Prim skulle skrämma henne. Även om hon var säker på att Prim skulle få hennes varningar om att binda fast dem i stolen sanna. "Nej, men ärligt jag vägrar att bli lämnad kvar." säger hon sedan bestämt.