wolfy & rollspelare prs

"De är beskyddare, det är inte meningen att de ska göra miner och grimaser," påpekade han med ett roat tonfall, "det räcker gott och väl med att du grälar på mig." Jonathan låtsades bli alldeles förfärad över straffet hon förklarade för honom. Aldrig att han skulle kunna klara av det, så han var lättad över att det inte var på allvar. "Så kan du inte göra," protesterade han och lutade sig närmare henne.

"Men snälla, du måste ju gå i skola." sade hon envist och skrattade sedan till lite. Hon skakade på huvudet och knuffade löst bort honom. "Håll dig borta, Jonathan." sade hon bestämt.

"Som om du aldrig skolkat," fnös han och putade barnsligt med underläppen. Nu skulle han väl inte tro så mycket men alla hade väl någon gång låtit bli att gå till skolan för en eller annan orsak. Eller så kanske det var helt annorlunda hos människorna. "Jag vill inte," mumlade hon då hon gav honom en lös knuff och lutade sig närmare henne igen.

"Aldrig någonsin." sade hon och såg på honom med ett stort leende på läpparna. Hon var riktigt nöjd med sin fläckfria närvaro. Hon skakade sedan på huvudet och lutade sig bakåt för att komma bort från honom.

Han höjde på ögonbrynen och visslade imponerat innan han fick något lurigt i blicken. Någon dag skulle han säkert ha övertygat henne om att spendera dagen med honom istället. Han tänkte ta sitt uppdrag på största allvar.
"Jag om någon har dåligt inflytande på dig," kommenterade han retsamt och lutade huvudet mot nackstödet.

Cleo skakade på huvudet och la sig ner med huvudet i hans knä när beskyddaren kom för att köra dem till deras destination. Hon tittade upp på Jonathan och log lite för sig själv.

Han strök henne över håret och satt med ansiktet vänd mot fönsterrutan för att följa med naturen som svischade förbi där ute. Med en något tankspridd blick sneglade han tillslut ner på Cleo, hon var en riktig skönhet.
"Vad är en selfie?" frågade han efter en stund. Han hade hört ordet flera gånger och hade också en uppfattning om vad ordet kunde betyda men var inte helt säker.

Cleo slöt ögonen och försökte somna men lyckades inte av den ojämna marken. Hon suckade tyst och vred på sig lite så att hon hade pannan mot hans mage. Hon rynkade på pannan och tittade upp på honom med ett flin på läpparna.
"Va?" undrade hon och höll sig från ett skratt.

Jonathan himlade med ögonen åt hennes roade ansiktsuttryck. Han kände sig ibland som en utomjording i hennes sällskap. Det var så mycket han inte visste om människovärlden och tvärtom.
"Vad är en selfie?" upprepade han.

Hon fnittrade till och tog upp sin mobil. Hon visade honom en av hennes bilder som hon hade på sin Instagram.
"Det är en selfie, en bild man tar på sig själv med framkameran." log hon och smekte hans lår med sin lediga hand.