Skriva av sig-tråden

Det är för jävligt att man ska må dåligt för att man tror att man är annorlunda inom sin sexualitet, att folk inte fattar att det finns något annat än hetero.
Men var stark!

Denna text publicerade jag på min blogg (unikinteudda.blogg.se) men jag ville skriva av mig lite här också. Tänk på att den är skriven för att passa bloggen, om ni förstår hur jag menar... xD

Jag har velat skriva av mig här ett tag men viftat bort det. Kanske för att jag tror att ingen läser, att ingen kommer att svara eller så bävar jag mig helt enkelt inför att skriva ut detta i text..

Så här skrev jag i min blogg igår, som att jag skrev helt generellt om dessa känslor..

"Det känns som att någon tar din kropp och ditt sinne i besittning, styr dina tankar och ditt agerande - en marionettdocka som kämpar med att komma åt saxen; en sax som ligger långt långt bort. Det känns som att trampa i kvicksand och inga problem i världen kan riva hål i dessa känslor som ligger som en varm klump i ditt bröst. Ju mer du äter, desto hungrigare blir du."

Men den är inte alls skriven i generell basis, det är MINA jävla känslor.
För en dum "kompis." Jag kan inte sluta tänka på honom och nu vet jag inte vart jag skall ta vägen. Det blir inte bättre av att han vet att jag brukar tänka på honom.

Jag har försökt intala mig att detta är normalt, att det bara är något jag kan förtränga och sen pratar vi igen och jag blir helt varm i kroppen typ. Det bara kom från ingenstans.

Jag vill verkligen inte förstöra något mellan mig och min pojkvän - det skulle ju vara han och jag. Vi har byggt upp något starkt och stadigt och framförallt tryggt. Men nu ligger jag här och är någon annanstans. Någon som känt så här också?

hm jag är mest förvirrad över saker jag inte ens kan nämna här -.- asså det är sjukt frustrerande att vilja skriva av sig men inte kunna säga vad det handlar om *suck*

ja jag får hoppas att allt löser sig!

Snart ger jag upp med ansiktssmärtor...
Synd att jag inte kan göra något åt det. Hatar det, avskyr det, asgfasdfjghkjfdgsalksag.

Jag har precis fått reda på att min 27-åriga kusin omkommit i en mc-olycka.
Jag vet inte vad jag ska skriva eller göra eller tänka eller känna eller någonting. Mitt hjärta går i bitar och jag gråtit tyst för mig själv hela morgonen. Känner mig helt tom men samtidigt som om jag ska explodera av känslor och alla minnen från när vi var små.

Och så skriver hans mamma vad som hänt på facebook. Vad skriver man till en mor som förlorat sin son? Han hade en flickvän och de har en son på bara runt ett år och de har precis köpt hus.

Jag fattar ingenting.
Hörde ändå på radion att det hade varit en mc-olycka och tänkte direkt "måtte det inte vara Mia" (som är hans mamma) - och så visade det sig att det var hennes son, min kusin, istället.

Jag fattar ingenting.

Åh, herregud vad hemskt


-----------------------------------------------

Min mosters man är alkoholist. Mamma och mormor berättar för mig och min bror att min moster har gråtit i telefonen och jag orkar inte pga. hon är så fin och jag tycker ju om hennes man också? Han var den enda vuxna som åkte karuseller med oss barn på Gröna Lund och köpte foton på när vi åkte osv. för två år sedan, och nu träffar jag aldrig honom för att han är på något slags behandlingshem eller för att moster och deras barn reser utan honom...

du kan alltid prata med mig om det är något du känner att du skulle vilja prata om privat!

hoppas verkligen det löser sig för dig iaf!