The cold in our bodies [PRS]

Alice skakade på huvudet. Vad pratade dom om? Pratade de om henne?
"Olivia?" Viskade hon och vände på huvudet, bort från Maurice.

Maurice hejdade sig när han hörde att hon pratade med Olivia.
Olivia ryckte till när hon hörde sitt namn komma från Alice. "Alice! Hur är det?" Hon sjönk ner på golvet närmare henne och tog trasan från Maurice för att själv badda hennes ansikte. "Du känns varm." Hon letade med blicken efter tecken på Alices mående. När hon inte hittade något försökte hon möta hennes blick igen. "De säger att du ska få återvända till din stad. Där blir allt bättre igen.. visst?"

"Känns som jag brinner upp." Viskade hon och slöt ögonen. Koncentrerade sig att formulera sig.
"Jag vill ha en lättare klänning. Som din.." Hon kved.
"Ingen korsett. Kanske en nattklänning. " Viskade hon tystt.

Olivia såg olyckligt upp på Alice.
"Hjälp Olivia att ta med Alice till hennes säng där hon kan vila. Ni ger er av om en timme. Då är allting ordnat åt er för er avfärd." Det var Silas som talade. Han hade talat med tjänarna som kommit fram för att hjälpa Alice upp i deras armar så att de kunde bära henne tillsammans. "Jag ordnar en klänning åt dig, Alice. Tänk inte på det.", sa hon när hon placerade hennes arm om sin nacke för att stödja henne.
Tillsammans flyttade de henne ut från biblioteket.

Hon nickade och föl sedan i en halvdvala.

Cecilia såg på Silas och neg.
"Ni är för god. Flickan ser ut att ha fått hög feber. " Hon såg mot Maurice.
"Vad hjälps mot feber?"

Maurice var för upptagen att fundera över Alices tillstånd att han inte reagerade först när Cecilia hade ställt sin fråga.
Det var hennes väntande blick på honom som fick honom att vakna ur tankarna. Han harklade sig. "Vila. Vatten. Örtte.", sa han som om han räknade upp alla svar han hade läst om tidigare när han studerat läkemedel.
"Vad gör vi nu, Ivan?", frågade Maurice och tittade mot vännens håll.
Ivan såg sammanbiten ut. "Vi gör oss klara för avfärd." Han lämnade sedan rummet med hastiga kliv, som om han inte ville höra en invändning. Maurice såg en aning förvirrat efter honom.
"Behöver du packa något, Cecilia?", frågade Maurice henne när Ivan hade gått.

Cecilia skakade på huvudet.
"Jag har redan packat. Det är klart." Hon såg på Ivan. Såg sedan en tjänsteflicka komma fram till Ivan.
"mästare? Vill ni ha något med er?" Frågade hon och lade huvudet på sned.

"Nej, lämna mig ifred.", sa Ivan och viftade ogillande med handen åt hennes håll. Han skämdes över att Silas kört med honom så. Det var Silas ord som vägde tyngst här. Ivan var inte van att inte vara ledaren.
"Se bara till att allting är klart när det är dags att åka. Vi ger oss av om ett tag.", suckade han och övervägde för att gå och se efter hur det var med Alice, men vände sedan på klacken och gick mot sitt rum.
"Jag går och ser hur det står till med Alice.", ursäktade sig Maurice och försvann därifrån för att leta reda på Alice och de andra tjänarna.

Kvinnan, Isabelle neg för honom och försvann sedan ut från rummet. Hon stannade upp vid köket och såg sedan över axeln.


Alice såg på Olivia och log trött.
"Ser jag blek ut? Som snö?" Viskade hon tyst.

Alices ord fick Olivia att hålla tillbaka ett skratt. Det var så oväntat! "Va? Nej.. Snarare.. Mjölkvit?", försökte hon en aning skämtsamt. För sanningen var ju att Alice var blek.
Det knackade på dörren strax därpå. Olivia kollade över axeln mot den. Den öppnades och Maurice stack in sitt huvud. "Hej. Hur har Alice det?", frågade Maurice när han fick syn på Olivia som satt på en stol bredvid bädden.
"Hon är blek.", svarade hon och var påväg att ställa sig upp då ett tecken från Maurice hejdade henne. "Hej, Alice. Hur mår du?", frågade Maurice henne utan att fråga om lov att kliva på. Han gick fram till sängen där Alice låg.