wolfy & rollspelare prs

Att den mörkhårige skulle bli besviken om han fick veta hur Cleo kände var det ingen tvekan om. Men samtidigt var det nog något Jonathan ville vara medveten om. Kanske han var det fastän han inte sagt någonting.
”Han är bra på att läsa av folks känslor. Kommer du inte lättare undan om du erkänner för honom hur du känner inför allt nytt?” Jordan gick tillbaka till bordet med sin matbricka.

Cleo ryckte på axlarna och satte sig ner, hade plockat åt sig frukt för det mesta då hon var petig med sin mat. Hon var som ett litet barn som inte prövade nya maträtter.
"Det är inte riktigt relevant. Jag ska ju inte börja här liksom." log hon och ryckte på axlarna.

”Det stämmer, men du kommer ju ändå behöva vänja dig vid uppmärksamhet,” påpekade han. Med tanke på att Jonathan var en moroi från den största kungliga släkten och hon en människa, så skulle det ju bli mycket prat vart hon än rörde sig tillsammans med honom.

Hon nickade lite och började äta av sina vindruvor.
"Jag vet och det kommer jag göra, snart." log hon sött och ryckte lätt på axlarna.

”Whatever you say,” muttrade han och höjde på ett ögonbryn innan han började äta med god aptit. Var Cleo så säker på sin sak så förstod han inte vad problemet var, men det var väl bara bra om hon kunde vänja sig vid mycket uppmärksamhet och åsikter.

Hon log smått och nickade nöjt då det kändes som att de var överens. Hon fortsatte nöjt att äta sina frukter och drack vatten lite då och då. Hon granskade tjejerna som gick förbi och höjde kaxigt ena ögonbrynet då en och annan gav henne dryga blickar. Hon var inte särskilt konflikträdd, speciellt när hon visste att dom inte fick döda henne eller liknande.

Då han druckit klart tackade han kvinnan och gav henne ett vänligt leende, reste sig upp för att sedan torka sig med en servett om munnen. Från en automat tog han sedan ett tuggummi för att få bort smaken av blod samt en fräschare andedräkt. Jonathan gick sedan bort till bordet där hans vänner satt, rufsade till Cleos hår innan han sjönk ned på stolen jämte henne.

Cleo tittade upp och log stort när Jonathan var tillbaka. Hon räckte över en vindruva samtidigt som hon stoppade en annan i munnen.

Han tog emot vindruvan hon räckte honom bara för att lägga den på brickan framför henne igen ett ögonblick senare. Rastlöst trummade han med fingrarna mot bordskanten innan han vände sig mot Cleo.
"Vill du åka och hälsa på Ben?" Han hade ingen större lust att gå på de sista lektionerna efter lunch och med tanke på att han skippat de första han haft så spelade det nog inte så stor roll om han var frånvarande hela natten.

Cleo satte nästan en vindruva i halsen när hon hörde hans fråga. Hon rynkade på pannan och såg förvånat på honom.
"Uh visst efter dina lektioner." sade hon och drack lite vatten för att få bort den sura smaken efter att ha hostat upp det som fastnat.