Prs(Dragon Fantasy)

Uriah kände av Minas närvaro och smög sina armar om henne. Han sov vidare, nu med ett leende på läpparna. Han var trött än oh skulle nog kunna sova ett bra tag till.

Mina var trött otroligt trött då hon inte sovit på hela natten. Men då hon kände Uriahs trygga armar om sig och värmen krypa genom kroppen somnade hon snart tungt.

Uriah vaknade några ti.mar senad, glad och utvilad.
Ännu gladare blev han första då han såg Mina. Han kramde henne och kysste hennes panna lätt. Han ville inte väcka henne så hn låg still .ed henne i sin famn.

Mina sov vidare ganska tyst och lugnt, men framåt hon började vakna blev drömmarna mer intensiva och hon började gny, röra sig och mumla ohörbara saker.

Uriah betraktade Mina medan hon sov. Bit för bit försvann hans leende då hon började röra sig oroligt i sängen. "Mina!" mumlade han tyst i hennes öra. Han strök henne försiktigt över håret.

Mina ryckte till av hans ord och slog skräckslaget upp ögonen. Det såg ut som att hon inte visste var hon var att hon var i mardrömmen än, i sina minnen.

Uriah log mjukt och väntade på att mina skulle 'komma tillbaka'. Hela tiden strök han hennes hår mumlade ohörbara saker åt henne

Slutligen slappnade hon av och la sig vid honom, tryckt mot honom för att få tröst.
"En mardröm.....minnen." fick hon fram darrande.

"Shh....Du är här nu Mina, tänk på nuet istället." mumlade Uriah tröstande och smekte Minas kind lätt. Han kysste hennes panna och berättade allt från vad han ville lära sig om fäkting till hur mycket han älskade henne. Han visste att det hjälpte då han själv fått hjälp av Arnold. Medan han mumlade till henne strök han henne över håret mjukt.

Mina slappnade av och log till sist svagt då hon tänkte på allt detta.
"Tack." mumlade hon och la armarna om honom. Hon visste att det var mitt på dagen men hon orkade inte att ta sig upp.