(PRS) med Rasmus Potter och TildeW

(Då vet jag )

"Jag frågade henne och hon visste inte längre vad hon kände...." sa jag och började gråta och kramade om Finnick. "...för dig. Jag är så ledsen för din skull Finnick. Jag ville att ni skulle få ett bra liv." sa jag och grät så att det rann ut floder hur ögonen.
"Naya är med Cory." sa jag.

"Hur är det med dom andra?" Säger jag.
"Dom lever!" Säger Cory och vi gå en liten bit.

Jag tittar upp på dem.
"Ett tag var jag kär i Naya." sa jag till Finnick.

"Vad bra!" Säger jag och ler.

"Jag vet." sa Finnick lågt.

Cory nickar.

Jag tittade upp i skyn.
"Det är äntligen över." sa jag glatt.

Jag ler och vi fortsätter.

"Ja Grundim!" sa Finnick.

"Det var länge sedan!" Säger Cory.
"3 år sedan!" Säger jag.