[PRS yehet och Levi_Nikiforov]

Direkt när åkturen är slut så är Taehyung väldigt snabb därifrån. Jimin, oförberedd på brådskan, snubblar nästan ut från den lilla röda bilen för att hinna efter honom. I farten sträcker han och böjer på fingrarna på sin nu ömma hand. Taehyung hade hållit honom väldigt hårt, men det tyckte han inte gjorde så mycket egentligen. Jimin hade bara inte trott att Taehyung hade varit den typen av person som var rädd för såna här saker.
"Vänta på mig!" skrattar han. Taehyung saktar ner en aning och Jimin kommer ikapp. Taehyung har fortfarande inte mött hans blick, han tittar bort mot några träd längre bort. Jimin får en känsla av att det skulle vara dumt att nämna att han märkt att Taehyung var rädd.
"Inga brutna ben den här gången" bestämmer han sig till slut att säga och ler.

Herregud vad dramatiska de ska vara, att gömma sig bakom träden är inget annat än patetiskt. Det är så man får uppmärksamheten, man gömmer sig inte från den. Men det är klart, det är inte många personer som Taehyung sålt till som varit hyfsat smarta. Namjoon brukar alltid följa med när det är någon maffig boss eller liknande.
"Inga brutna ben," upprepar Taehyung efter han nickat mot parkeringen, som ett tecken på att de ska sticka dit istället. Tänk om han hade en apa som kunde göra att smutsigt jobb åt honom, som mannen i Hangover tre. Taehyung ruskar på sitt huvud, han måste fortfarande prata lite med Jimin, låtsas som att inget hänt. "Förlåt för din hand, det är lite av en reflex."

Jimin tittar ner på sin hand igen, fortfarande leendes. Det kändes fortfarande lite som att Taehyung håll den, fast på ett bra sätt. Närhetskänslan hängde liksom kvar.
"Det är ingen fara." svarar han. "Jag fattar."
Han lyfter blicken från handen som försvinner under tröjärmen när han slappnar av i armen och låter den hänga och tittar upp mot Taehyung. Taehyung tittar redan på Jimin när han tittar upp, så de gör ögonkontakt igen.
En liten stund går utan att de säger nånting. De bara går där tillsammans omgivna av det smattrande regnet och avlägsen musik från karnevalen som bara hörs lägre och lägre. Plötsligt bryter Jimin tystnaden.
"Singin' in the rain..." sjunger han tyst. Han lägger huvudet på sned. "Just singing in the rain..."
Han går lite framför Taehyung och börjar långsamt snurra runt medans han går och håller blicken mot himlen, fast han blundar för att inte få regnet i ögonen.
"What a glorious feeling, I'm happy again..."

Hela stunden får Taehyung att rysa till en aning. Hela deras dag har varit som en dejt ifrån en kärleksfilm fylld med klichéer. Om han ska vara ärlig så har han alltid ogillat klichéer, men killen som nu dansar i regnet, gör det en aning vackert. Hans lugna ansikte och slutna ögonlock får det att se ut som att han inte har något bekymmer framför sig, vilket Taehyung oftast har svårt att tro på.
"I'm laughing at clouds, so dark up above," tonerna släpper han ut tyst, han har aldrig gillat att sjunga inför andra. Visst hans vänner brukar ibland tvinga honom för att de tycker om det, men Taehyung har aldrig sjungit inför en total främling. Och han är inte helt redo på att göra det heller, även om han inte är helt säker på om Jimin kan höra honom eller inte. När de kommer in på parkeringen så får han syn på samma personer som tidigare osmidigt gömt sig bakom de tunna träden. De verkar desperata. Taehyung granskar Jimin en kort stund, innan han vänder på klacken och drar ner väskan från axeln.
"Det tog er lång tid nog, skynda er." säger han bara och granskar killarnas ansikten. Hans minne har alltid varit bra, så han kan enkelt memorera deras ansikten om något oväntat skulle hända. När den större killen säger Taehyungs täcknamn, så nickar han snabbt och snor till sig pengarna. Han lägger ner dem i sin väska innan han drar den över sina axlar igen. "Trevligt att ha nya ansikten till vår lista," säger han med ett brett flin på läpparna och nickar mot killarna. "Välkomna, välkomna." med det börjar Taehyung dra sig tillbaka till Jimin, medan killarna hoppar in i sina bilar igen. De betalar till Taehyung, och så får det de beställt på ett eller ett annat sätt. Den brunhåriga drar ner den gråa luvan från sin tjocktröja eftersom att den nästan klistrat fast sig vid hans nacke, och tittar ännu en gång på Jimin. "Så, vad vill du göra?"