Privat mellan Masato och Cipriano

Barbossa såg på henne och sa.
- Middagen är serverad, så sätt dig ner och ät unga fröken.

Han gick själv runt i hytten och tog upp en bok som han en gång hade snott.

"Jag är inte hungrig." sade hon kort och såg ut genom fönstret. "Varför är jag här? Varför lät ni mig inte åka hem?" undrade hon och slöt ögonen i några sekunder innan hon vände sig mot honom.

Barbossa såg på henne och sa.
- Sätt dig och ät så kan jag förklara och för att kunna förklara det så behöver du veta om varför vi ville ha just medaljongen av dig och medaljongens historia.
Jag lovar dig, inget här är förgiftat.

"Ta en tugga från allt." sade hon bestämt och såg på honom. Hon litade inte alls på honom eller på det han sa. Nora satte sig ner på en stol och drog bort håret från sitt ansikte.

Barobssa såg på henne och sa.
- Du ville veta varför vi inte lät dig gå, och som jag sa om du vill veta det måste du veta om medaljongens historia.
Även om du inte litar på mig eller någon av min besättning så borde du tro på det jag säger nu
Om vi hade velat se dig död så hade du redan varit död.
Nå vill du höra historien eller inte?

Nora suckade lågt och nickade lite. Hon var för nyfiken för att bara rycka på axlarna åt det.

Han såg på henne och såg på apan som gav honom medaljongen och sa.
- Denna medaljongen är av Aztekguld.
En av de 882 identiska bitar som levererades till Cortés.
Mynt för att hejda hans attacker med sina arméer.
Men Cortés glupskhet var outsläckbar.
Så barbariska gudar förbannade guldet.
Varje dödlig som avlägsnar en bit från stenkistan....blir straffad i all evighet.

Han såg på henne med en blick som undrade om hon trodde på spökhistorier.

"Så... Ni har avlägsnat en bit?" frågade hon nyfiket och log smått. "Och ni är härmed straffad i all evighet?" lade hon till.

Han såg på henne och sa.
- Om du låter mig fortsätta så ska jag berätta mer.

Nora nickade lite och lutade sig tillbaka i stolen. Gillade tanken av att han straffades. Hon var väldigt hungrig men hon ville inte äta deras mat, hon visste inte vad det var ens.