The four kingdoms

Jo stelnade till och insåg att hon inte kunde göra något.
"Vad vill du ha? Pengar?" frågade hon högt och argt. Hon var ursinnig. Hur kunde hon låtit detta ske!

"Makt." Han pekade på henne.
"Seså ge dig iväg eller något. Om du skadar mig dör hon!" Han såg mäktig ut.
"Jag är eldrikets general och vårat rike behöver ingen fred med er fega kräck!"

Lilly stod bara och skakade medan hon försökte ta sig ur mannens grepp.
"Snälla låt oss få gå. Vi kan..."

"Lyssna, vi ger oss av om. Om du släpper prinsessan så ger vi oss av och kommer inte hit igen." säger hon med en lugn röst. Men man kan fortfarande se att hon är rasande.

"åh nej så lätt kommer ni inte undan." mannen nickade mot Jo och en annan man kom upp bakom henne och slog henne i naken för att slå ut henne. Sedan slog han Lilly över naken så hon svimmade av med.

När lilly bvaknade satt hon i en vagn med händerna bakbundna och hon såg sig om efter Joanne. En trasa hade bundits över hennes mun och hon vred sig.

Hon såg mannen nicka mot henne och innan hon kunde vända sig om så fick hon ett slag i nacken och allt blev svart.

Hon öppnade långsamt ögonen och kände att hennes händer var bakbundna, hon hade också en trasa över munnen. Hon spärrade upp ögonen och försökte sätta sig upp, men kände direkt en skarp smärta i bakhuvudet. Hon befann sig i en vagn och såg Lilly också ligga där.

Hon kunde höra hästarnas klapprande. Hjulens krasande mot gruset och hon satte sig upp. Smärtan var så stark och hon vred på händerna med fick inte upp dem. De var så hårt att hon inte kunde kontrolera vatten häller. Och de hade redan tagit vattnet från dem.

Jo satte sig upp hon med och tittade på Lilly men hon såg inga sår. Så båda två klarade sig ganska bra, förutom att de blivit kidnappade. Smärtan var så stark att hon började se svarta prickar i sitt synfält. Vagnen krängde till och hon slog i sitt huvud i väggen. Typiskt.

Försiktigt lutade Lilly sitt huvud mot Joannes axel. Hon var livrädd. Axeln gjorde ont och kunde höra männen prata. De talade om att de kunde få en summa från båda rikerna och hon började att skaka. Vad skulle de göra?

Det var svårt att trösta Lilly när man var bunden men hon lutade sitt huvud på hennes och slöt ögonen.
"Om hon skulle skadas så skulle hon inte kunna leva med sig själv"

Timmarna gick sakta förbi och Lilly hade somnat efter mycket smärta i kroppen.
Morgonen kom sakta och vagnen stoppade. En duns av fötter och röster. Solljus kastades på dem när dörren öppnades.
"Vakna mina små guldkorn." Mannen stod och log.