GoT (PRS med Zora)

Rhoslyn skrattade.
"Slänger du mig i fängelset så bryter jag din rygg" skrattade hon.

"Jag fick skjuts av några bönder som skulle förbi hit. Jag råkade inte släppa på min gamla häst" sade han.

"Tyvärr är jag ju redan tagen" skrattade Gemi och man kunde see hur Brans kinder blev alldeles röda.
Bran såg på Jon i hopp om att Gemi inte skulle se blicken han gav Jon.
"Så, har det hänt något nytt i ditt liv då?" frågade Bran artigt.

Lancelot kollade på hene
-hmm hur?
frågade han retlligt och kolalde lugnt runt igen eftersom ahn hörde något inte stod rätt till direkt

Khalessi kollde på honom
-ta fuxen där
sa hon och pekade på en hingst som stod och åt på sitt hö, en rätt stor men no något Areyl skulle gilla
-Han ska ändå säljas så kanske något jag kan ge dig som en gåva?
frågade hon lugnt och lg till emot hoonm, hon var tuvngne för nu var hon frästad och var rätt snabbt och ruffsar hans hår och log oskyldigt
-förlåt men har alltid viljat göra det,
sa hon lugnt och rättar till si klännig och såg på White som nu stod och kollade på dem.
-men jag visar dig det jag vill ikväll, kom till min sovsal efter luncehn.
sa hon lugnt


Jon hade sett blicken men gjorde inget stort av det och log till lite grann. Han fixade med sit och lyssnade lite och tänker lite, man skule se skilland med jon och brans sätt att prata. Jon var inte uppfostrad dierekt som Bran då han hade fått leva i ljuet medna Jon i mörkret med sin farbror.

"Jag är starkare än du tror" skrattade Rhoslyn och lade märket till Lancelot. "Är allting okej?"

Macon satt i tronrummet med en bok i handen. Han försökte desperat att förstå bokstäverna, men det gick inte speciellt bra. Han hade blivit bättre på att skriva och stava rätt, men bokstäver var fortfarande en problem han hade.

Arley nickade.
"Har inte du ett möte efter lunch? Med Gemi och resten av de viktiga personerna, Petyr och Lancelot?" sade Arley.

Lancelot svarade inte
-vi e förfölja.
sa han nu lugnt
-ara låtsas som inget
sa han lugnt


Mira kom in i tronsalen och såg på Macon
-går det bra?
frågade hon mjukt och gick till honom
-Vad läser du?
fårgade hon artigt.

Khalessi log
-jo det hade jag, glömt. Alltså så mycket häneder i slottet. möten, gemi verkar dålig, behöver fler soldater, fått några andra som vänder sg emot mig, gäster, käsnlor och rykten om min bror
sa hon kort och fixade sin häst bara
-men kom til min sal efter mitt möte, jag vill inte dölja det jag döljer för dig Areyl
sa hon och såg på honom nu tyst, man såg på Khalessi hon hade mycket omrking sig och rida var en del av hennes flykt.
-Arely folk vill se mig död än. det e det möten e om
sa hon lugnt

Rhoslyn spärrade upp ögonen men såg bara framåt. Hon hoppades att det inte var av några banditer eller våldtänktsmän de blev förföljda.

"Jag vet inte vad jag läser. Jag förstår ingenting!" sade Macon och svängde runt med boken lite. "Det är bara massor med konstiga krumelurer överallt!"

"Gemi börjar väl bli som sin bandit till pappa" sade Arley. "Även om han hade varit är ett tag hade han inte börjat gilla Heron tjejen eller hennes familj för den delen"

Lancelot red lugnt vidare
-du e stel
sa han lugnt och kolade på henne
-bara rid som vanligt sah an lugnt


Mira kollade på boken och tog dne frörsktigt och kolade på framsida.
-det e en saga om magiska varelser
sa hon lugnt och log til
-jag kab hjälpa dig om du vill
sa hon erbjudnade


Khalessi kolalde p Arley
-ska du förelämpamina vänner e du nära ksapa dig fiender.
sa hon kort.
-och du bör inte säga så i slottet, nästa gång e det Petyr som hör dig och ha nskonar inte di bara för du e prins elller e med mig
sa hon lungt
-men Arely kan vi inte bara rida ut?
frågade hon nu och ville iväg och inte bråka

"Det är lite svårt när du vet att du blir förföljd" väste Rhoslyn mellan tänderna.

"Min lärare säger att jag ska föröka själv" sade Macon och tog tillbaka boken.
Han fortsatte att försöka läsa lite.
"Hur är det att ha en familj?" frågade han plötsligt.

Arley nickade och hoppade på hästen.

Lancelot kollade på henne
-rid hem då om du vill för du måste lära dig beteen dig normalt vi sådana händelser.
sa han och red in emot en grönd och hoppar lugnt av.


Mira kollade på Macon
-du kanske ska ta en lättare bok. Khalessi har det i sitt rum och hon har sagtdu får låna böcker där ifrån
sa hon mjukt
-Familj? det känns bra, man e inte ensam. Men Macon du har en familj. Khalessi och oss andra
sa hon lugnt till honom


Khalessi blev klar och kom upp på sin häst rätt fort och sågpå Arely snabt och manar på sin häst abara.
-det finns en sjö i skogen vi kan rida dit och kanske prata lite?
frågade hon nu försktigt och ville bara ditt och komma undna och umgås.
-sedna e jag inte i mitt rum när du kommer e det bara gå in, bara skräm inte MAcon om han e där
sa hon lugnt

Rhoslyn såg ilsket på Lancelot, men red inte tillbaka, utan istället bara red förbi honom mot skogen. Om han nu inte tänkte hjälpa till att lugna henne behövde de ju inte ens vara i närheten av varandra.

"Men det är ingen riktigt familj" suckade Macon och reste sig upp. "Jag går på en promenad"

Gemi satt inne på sitt kontor och läste brev, svarade på vissa eller bara slängde några. Det kanske inte var världens roligaste jobb, men en bra ursäkt att komma bort hemifrån, speciellt från Petyr under de senaste dagarna.

Lancelot suckar och kolalde på henne
-hey stanna
sa han direkt kort och ville inte hon red iväg.


Mira såg på Macon.
-Vänner e familj. Khalessi beskyddar dig för 2 dagar sen kom det hit två män osm ville dräpa dig hon dömde dem för idn skul. Khalessi e din familj. Hon vill inte läman bort dig för hon ser dig som familj.
sa hon lugnt


Khalessi var tyst under ritten och tänker på saker. hon kände sig rätt du matt sagt det om fiende meot arley och när hon såg sjönlog hon tyst till
-förlåt för min yttrande om fiendei nnna
mumlade hon nu til Arley