PRS med Ripadal

"Ja men... jag vet inte. Men vi måste klara det. Jag kanske stannar om vi inte kan fixa det", sa jag.

Abigail såg på henne och nickade långsamt.
Hon ville verkligen att hon skulle stanna.
Eller kunde hon på något sätt ta med henne till sitt eget land?
Men hon visste inte om hon kunde lämna gorillorna som h on levt med i så mnåga år.

Jag tittade på Emma. Hon stirrade på mig.
"Kathie, du kan inte stanna här!" Sa hon.
"Jo, det kan jag!" Sa jag.

Abigail blev lite rädd då den andra tjejen sa så där åt henne och hon kröp bakåt igen och ville bara tillbaka till gorillorna men höll sig ändå kvar.

"Men... men...", sa Emma.
"Emma. jag stannar här om vi inte kan lösa det på något annat sätt. Du kan gå om du så vill det", sa jag.

Abigail backade till ett träd och klättrade upp på en gren som var låg
Hon hade säkert fått de att bråka.

"Jag... jag går. Men Kathie, var försiktig", sa Emma.
"Visst", sa jag.
Jag tittade efter henne när hon försvann.

Abigail såg efter den andra tjejen och hoppades att hon skulle bli okej och att inget skulle hända.

Jag tittade efter Abigail och såg henne.
"Kan du... kan du berätta vad du mins?" Frågade jag.

Abigail klättrade ned från trädet igen och gick fram nerhukad igen och sa lågt.
- Jag minns bara att jag vaknade i en gorillas famn och ljudet av något som lät som vatten