PRS med The trumpet witch

Vi sätter oss på bussen och får ganska bra platser. Läraren har en liten samling innan vi åker och berättar lite info om allt och sedan åker bussen iväg.
Vi har det jättetrevligt på bussen.
"Så vad hände med Daniel?" Adam och Rachel ser nyfiket på mig.
"Han gjorde slut idag på morgonen... utan att säga varför..." Rachel ger mig en kram.
"Men tro inte att jag är ledsen." Och precis då går Daniel förbi.
"Jasså! Fan dig då, har du redan hittat någon? Just ja, Jens... Haha, Jens... Fan du är ju sjuk i huvudet!"
"Det är fan inte ditt problem... stick! Och varför gjorde du slut?"
"Det ska du snart få se." Han skrattar och glor ilsket på mig sedan går han och sätter sig bredvid Annabelle och det jag är rädd för händer, han kysser henne på kinden!
"Fan! Vad är hennes problem? Varför tar hon hela tiden mina pojkvänner!? Jag önskar att hon dör med honom!"

Jag blir helt galen när jag ser Daniel kyssa Annabelle. Hur kan han byta ut Betty mot Annabelle? ANNABELLE?! Han är ju helt sjuk i huvudet. Precis som Max då då. Jag kokar av ilska och får lust att gå till Daniel och Annabelle och slå dem båda i magen. Eller hårt på kinden. Kinden var bäst. Jag reser mig upp och börjar gå fram mot dem. De ser helt chockade ut. Just när jag ska slå till Annabelle rakt i ansiktet känner jag en hand gripa tag om min handled. Jag vänder mig om och ser att Adam håller mig i handleden. Han kollar menande på mig och släpar mig bort mot Betty igen.
"Jag förstår din känsla, fick själv lust att slå till dem i ansiktet. Men det skulle inte sluta bra om du slog till dem." Säger Adam och ler lite retsamt. Jag ler tillbaka, fast mer av tacksamhet. Jag vill inte direkt skickas till rektorn för att ha startat ett bråk på en buss.
Jag rotar i väskan medan Adam sätter sig bredvid mig. Jag tar upp en stor påse chips, eftersom jag är beroende av chips, och börjar knapra på några. Även fast det fortfarande är morgon kan man väl få äta chips?
Adam rotar i min chipspåse och fiskar upp några chips.
"Heeeeyyyy, de där är mina!!" Säger jag lite på skoj och drar retsamt undan chipspåsen. Han gör sina ögon jättestora och ser ut som en liten hund som vill ha godis. Jag himlar med ögonen och ger påsen till honom.

Jag tycket faktiskt att det var dåligt av Adam att inte låta henne slå de... gud vad det skulle vart roligt!!!
De börjar knapra på några chips och min mage kurar av hunger. Jag tittar efter i ryggsäcken och ser att jag inte tog med mig mackan som mamma fixade åt mig... fan! Den ligger säkert fortfarande på bordet i köket. Jag tittar på chips påsen som Rachel håller i handen, det vattnas i munnen fastän jag avskyr chips. Jag tittar bort och försöker istället somna på sätet... de är så mjuka och minst när jag anar det så sover jag som en liten bebis.
Drömmarna är korta och konstiga. Något om att en buss med barn hamnar i en olycka på väg hem från en skolresa och alla dör förutom 2 tjejer... Drömmen skrämmer mig och jag försöker vakna men det går inte...!!!

Jag och Adam skrattar och stojar medans Betty sover. Vi åker och åker... Det känns som om vi aldrig ska komma fram...
När det har gått 1 timme sen Betty somnade börjar hon röra oroligt på sig i sömnen. Hon mumlar något i stil med "Nej, vad ska jag göra, det är mitt fel! Vad händer? Hjälp!" och jag och Adam stirrar konstigt på varandra. Jag reser mig upp och sätter mig på huk framför Betty. Jag ruskar om henne lite. Hon vaknar inte. Jag ruskar om henne ännu mer. Hon vaknar fortfarande inte. Jag vänder mig om och stirrar på Adam med rädsla i ögonen. Vad hade hon drömt om som var hennes fel? Och varför kan hon inte vakna?
Jag skriker desperat ganska nära hennes öra:
"BETTY DU MÅSTE VAKNA NUUUU!" så att hela bussen stirrar på oss. Betty vaknar med ett ryck och spärrar upp ögonen när hon ser mig och Adam.
"Så vad var ditt fel?" Säger jag medan jag pustar ut och sätter mig bredvid Adam igen. Istället för att svara springer hon fram till Adam och kramar honom så hårt att han nästan stryps.
"Betty, BETTY!!" Skriker jag och drar loss henne från Adam. Jag var rädd för att om Adam trodde att Betty gillade honom skulle han sluta att gilla mig.
Jag fick tillslut ett bra tag om Bettys axlar och drog henne så att vi stod öga mot öga.
"Vad var det som var ditt fel?"

(Sorry för långt... xD)

Jag andas hastigt och stirrar på Rachel och Adam.
"Jag... jag drömde att bussen kraschade och alla dog förutom du och jag, Rachel..." De stirrar på mig.
"Men det var ju bara en dröm!" Adam försöker lugna ner mig med sina lugna och snälla ord men det går inte.
"Men det kändes så verkligt... som om jag kände smärtan på riktigt och det gör ont i benen och armarna just nu... och... och jag skakar. O-och s-s-sta-mar fram o-orden." Jag känner rädslan krypa i hela kroppen och skakningarna blir bara värre och både Adam och Rachel kollar skräckslaget på mig. Det börjar göra ont och svida i både armar och ben och mina kläder färgas svagt mörkrött. Jag drar upp tröjan med darrande händer och ser stora blodiga sår, jag drar upp byxorna och ser fler stora sår, stora som mina händer. De svider och jag känner tårar välla fram, Rachel säger något men jag hör inte och förstår inte. Det är som om världen sjunker in i en mörk och grå dimma som bara blir tätare och tätare runt mina ögon men... Helt plötsligt är den borta och alla sår är borta. Jag gråter inte längre, skakningarna är borta och jag fryser inte. Nu kollar både Adam och Rachel ännu mer konstigt på mig och jag kan inte tro mina ögon.
(Förlåt för att det dröjde.)

"Vad i helvete var det där?!" Viskar jag argt men samtidigt förvirrat. Hur kunde sår bara dyka upp på Bettys kropp och sen försvinna? Utan anledning? Vad händer med Betty egentligen?!
När hon inte svarar sneglar jag på Adam och han stirrar intensivt på Betty. Med äckelhet. Jag vill slå honom i ansiktet med knytnäven. Det var ju inte Bettys fel att det där hände! Eller?
Allt gjorde mig så förvirrad att jag tog upp chipspåsen igen.
Det var tur att ingen hade sett när såren hade dykit upp, för då skulle Betty vara illa ute. Alla skulle tro att hon var typ en häxa eller något. Vissa skulle nog också misstänka mig och Adam...
När Adam fortfarande inte hade slutat stirra på Betty fick jag nog.
"Adam?" Sa jag strängt men ändå lungt. Han vände huvudet mot mig och jag slog till honom, med knytnäven, rakt över kinden och näsan. Blodet strömmade ner för hans läppar. Han hade börjat blöda näsblod. Jag kollar förskräckt på vad jag har gjort och backade sedan utom synhåll. Sedan vänder jag mig om och springer in på toan för att hämta papper till Adams näsa.

Jag tittar undrande på Rachel och på Adam som blöder.
"Vad tog det åt henne då?" Adam tittar på mig igen.
"Hur är det med dig?" Och i samma sekund kommer Rachel springandes med papper.
"Bra... tror jag, iallafall just nu." Rachel börjar försiktigt torka hans blod och Adam ler.
"Ok, vi måste gå rakt på sak om vad som egentligen hände." Säger Rachel med en väldigt seriös röst efter att hon stoppat Adams blödning.
"Betty, berätta igen om din dröm och allting." Jag börjar berätta om min hemska dröm och hur skakningarna nästan fick mig att svimma, hur rädd jag var när jag stammade fram vartenda ord och hur det svartnade för ögonen när såren hade kommit fram.
"Jag vet inte vad som händer men... jag är riktigt rädd." Adam såg fundersam ut.
"Det kanske var en magisk dröm!?" Föreslog Adam. Vi tittade undrande på honom.
"Ni vet... Att en dröm blir så verklig av all magisk energi som skapas i luften att nästan allt som händer i din dröm om dig händer dig sedan på riktigt och sedan försvinner det för naturen känner obalans med drömmar och den magiska energi som skapats." Vi tittar gapande på honom.
"Vart har du läst allt det där?" Rachel stirra på honom.
"Ur olika böcker om magi, men jag hade aldrig trott att det skulle hända på riktigt. Plus så kan din dröm också ha varit något som kan hända i framtiden i ju med det att du fick de där såren... men det är mindre som sanning och ifall vi tänker på allt det här så låter det helt otroligt löjligt ändå men konstigt." Vi stirrar skräckslaget på honom.
"I framtiden?!" Det känns inte bra.
(Visste inte att det fanns toaletter i bussar)

VT vill du fortsätta med denna?

hej! yellowflower är det du, The trumpet witch?

VT japp!!!