Vanessa and Sirius? [SV]

Nästa Harry Potter, alltså guuuud vad bra!

*_*

Suuuuper!!

KAPITEL 16:

Vanessa blev väckt på morgonen av solen som sken på vattnet som glittrade. Vanessa började le när hon kom på vart hon var. Hon hoppade upp ur sängen, gick till garderoben och letade fram ett par jeans och en rosa tjocktröja. Hon klädde på sig och gick sedan ut från sitt rum. Hon stannade till vid dörren brevid hennes och tittade in i sin mammas gamla rum. Hennes mammas säng var bäddad, blommorna var nya och det luktade som hennes mamma. Vanessa kände ögonen tåras och lämnade snabbt rummet. Hon stängde försiktigt dörren och viskade:
" Jag saknar dig mamma."
Vanessa gick ner för trappan till sin mormor som stod i köket och stekte pannkakor.
" Godmorgon gumman." Hennes mormor log och ställde fram en tallrik med pannkakor på bordet. Vanessa sa godmorgon och satte sig ner och började äta. Hennes mormor anslöt sig snart och de åt under tystnad.
" Mormor?" Vanessa tittade upp från sina pannkakor.
" Ja gumman?" Vanessa tog ett andetag.
" Jag går till mammas grav efter frukosten." Mormor tittade upp, nickade och log.
" Ta lite blommor från trädgården med dig." Vanessa nickade och tittade ut. Hennes mormor använde magi för att hålla blommorna levande på baksidan av huset under vintern. De åt upp, tog bort sina tallrikar och Vanessa klädde på sig sin jacka och skor.
Hon plockade en bukett med sin mammas favoritblommor. Rosor och började sedan gå mot kyrkogården som hon visste la granne med James hus.
Hon kom snabbt fram och tittade snabbt på James hus. Ett stort rött hus som såg välkomnande ut. Röken rykte ur skorstenen och hon förstod att det var varmt och skönt där inne Hon såg James och Sirius sitta i köket. Glada och skrattande. Hon suckade, öppnade grinden som knarrade högt och gick in på kyrkogården.

SIRIUS:

Det var knarret som fick Sirius att titta ut genom fönstret.
" James, är inte det är Vanessa" James lyfte blicken och tittade ut genom fönstret och nickade sedan.
" jo jag känner igen hennes jacka!" Sirius reste sig.
" Jag går ut ett tag." Mrs potter nickade.
" Glöm inte mössan!" Ropade hon efter Sirius som viftade med den innan han tog på den. Han lämnade huset och gick över gatan till grinden som stod öppen. Han gick in och såg henne snabbt sitta på huk vid en grav nära kyrkan.
Han gick långsamt fram och stannade när han hörde henne prata.
" Snälla mamma, kom tillbaka. Jag behöver dig." Han hörde hur hon snyftade.
" Vanessa?" Hon flög upp, halkade på en isfläck och slog omkull igen. " Gick det bra?" Sirius skyndade sig fram och hjälpte henne upp på benen. Hon nickade och torkade tårarna.
" Vad gör du här?"
" Jag tänkte att du kanske ville ha lite sällskap. Det är läskigt här." Vanessa tittade sig runt och nickade.
" Jag vet. Men jag ville träffa mamma." Hon nickade mot graven och Sirius nickade.
" Jag förstår det." De stod tysta ett tag innan Vanessa gick nämre och kramade honom.

VANESSA:

Vanessa blev rädd när Sirius kom men lugnade sig snart. Det var skönt att ha någon nära. Hon tittade sig omkring. De flesta gravarna hade blommor och tända ljus på sig medans vissa var helt tomma. Utan text, utan blommor och utan ljus.
Vanessa satte sig på huk och skulle tända ett ljus men hennes händer darrade för mycket. Sirius satte sig brevid henne och tog tändstickasken.
" Låt mig hjälpa dig." Han tände en tändsticka och tände ljuset. Han satte det i mitten och tittade på graven en stund.
" Jag tror din mamma är glad att du är här." Vanessa nickade.
" Det tror jag med. Jag saknar henne så mycket bara."
De reste sig.
" Jag måste nog gå hem så inte mormor undrar vart jag tog vägen. Ni får gärna komma på en fika sen om ni vill. Du och James asså" Sa Vanessa och log. Sirius nickade glatt.
" JAg ska fråga James!" De gick tillsammans till grinden. Sen vinkade Vanessa och började gå ner mot stranden igen. Sirius tittade efter henne. Han kände sig glad.
Samma sak gjorde hon.

Kort inlägg, men är hos min pojkvän

Superbraaaa!

Super!

Jättebra!

JÄTTEBRAAAAA!♥

DuperdunderBRA!!!

OMG MERAAA

KAPITEL 17:

" VANESSA, DINA KOMPISAR ÄR HÄR!" Vanessa reste sig upp och gick till dörren när hon hörde sin mormor ropa.
" jag kommer mormor!" Vanessa gick ut i hallen och nerför trapporna. Vid köksbordet satt redan James och Sirius.
" Hej killar." De tittade upp från bullarna.
" Hej Nessa" Sirius log. James vinkade med munnen full av kanelbulle. Vanessa satte sig ner vid bordet och tog en bulle. Hennes mormor log och lämnade köket.
" Så, vad händer?" Sirius flinade.
" Vi blev kaksugna." Vanessa skrattade och bet en stor tugga av sin bulle. Hennes mormors bullar var hennes favoritkakor. Har alltid varit. Ända sen Vanessa var typ 1 år.
De åt upp bullarna under en livlig diskussion om quidditch innan de ställde in glasen i diskmaskinen och bullarna i skåpet.
" Vill ni följa med upp till mitt rum?" Killarna nickade och följde efter Vanessa upp för trappan och efter henne in i rummet.
" Shit vilket fint rum" Sirius visslade lågt och tittade ut genom fönstret. James nickade.
" Ingen dålig utsikt. Jag ser kyrkogården från mitt fönster." Vanessa började skratta.
" Det låter deprimerande." James nickade allvarligt.
" Ja när det är begravning. Tur att man ofta är i skolan." De satte sig ner och började prata om skolan.
" Kan ni fatta att det är julafton imorgon? Och att vi snart börjar sjätte året." Sirius skakade på huvudet. " Vart tar tiden vägen?" James nickade.
" Ja eller hur." Vanessa höll med men blev lite nedstämd. Imorgon är första julen utan hennes mamma.
James kollade klockan.
" Oj vi måste gå nu. Lovade mamma att va hemma till middagen." De reste sig. I Dörren vände sig James om. " btw, kommer Lily hit någongång?" Vanessa nickade.
" Ja sista veckan på lovet." James sken upp.
" Vad roligt!" De lämnade rummet och hon hörde snart hur hennes mormor kramade pojkarna hejdå och dörren slog igen.
Vanessa satte sig på sängen och suckade. Gud vad hon saknar sin mamma.

" Mamma, mamma! JAG HAR FÅTT BREVET!" Vanessa skrek rakt ut när hon såg brevet i högen på golvet innanför ytterdörren. Hennes mamma kom utspringandes.
" åh titta gumman. GRATTIS" De öppnade brevet tillsammans och läste det. Sedan dansade de runt i en glädjedans. Glada att Vanessa kommit in på Hogwarts. Någon månad senare blev hon sorterad till Gryffindor. Precis som hennes mamma! Det var en lycklig stund.

Vanessa mindes det minnet så väl. Brevet, lyckan, sorteringen. Hennes mammas brev när Vanessa skrivit att hon blivit sorterad till Gryffindor. Hur stolt hennes mamma var. Vanessa kände en tår rinna nedför kinden.

SIRIUS.

Han kände på sig att det var något med Vanessa när de gick. Hon blev tystare när de började prata om julen. Åh vad dum han är. Hennes mamma.. Sirius suckade högt och saktade ner.
" james, jag kommer snart. Jag glömde min halsduk hos Vanessa." James nickade.
" Jag hälsar mamma det." Sirius tackade och började småjogga tillbaka. Han knackade på.
" Åh Sirius, vad gör du här igen?" Hennes mormor såg förvånad ut.
" Hej Mrs Luwen. Jag glömde min halsduk i Vanessas rum." Hon nickade.
" bara att gå upp." Sirius joggade upp för trappan och knackade på dörren.
" kom in." Vanessas röst lät bruten och svag. Han öppnade dörren och gick in. Vanessa for upp, torkade tårarna och försökte se normal ut.
" Sirius, vad gör du här?" Sirius nickade mot stolen där hans halsduk låg.
" Varför gråter du?" Vanessa bröt ihop.
" Jag saknar mamma." Sirius gick fram, la armarna om henne och viskade : "Shyy det är okej. Jag är här."

Mer?