The vavmpire's plaan [PRS]

"April!" Hon såg på henne.
"Du får ursäkta henne. hon borde inte frågga sånnaa saker."

"det gör ingenting. Men ja det är tråkigt att vara utan vänner här i ett sådant stort slott. Jag kommer snart tillbaka jag ska se hur det går i köket" sa Lord Reid & log.Han gick iväg.
"han verkar ju trevlig ...men något känns inte rätt" sa Jemima nervöst.

- Snälla Ruby kan du sluta klaga på allt jag gör, snäste April.
Hon kollade ner på sina naglar igen.
- Jag måste fixa mina naglar när vi kommer härifrån och kommer hem, sa April.

Ruby log bara och såg sedan mot eldstaden.
"Spelar det någon roll?"
Hon lutade sig tillbaka och log.
"Vi kanske ska ta egna rum istället. Istället för i samma." Hon pekade på April
"Du snarkar väl?"

Jemima såg på sina vänner & log.
"Jag kan prata i sömnen ibland. Inte alltid då men ibland" sa Jemima & kände sig generad hon rodnade lite smått.

- Jag snarkar inte, sa April förolämpat.
Hon kollade bort från sina vänner.
- Jag tänker undersöka slottet, sa April.

"Vill du sova ensam Jemima?" Hon lade huvudet på sned och såg sedan på April.
"Är det en så bra ide? Du kan göra honom arg.."

"jag tror det kanske vore bäst Jag menar jag kanske råkar säga något pinsamt i sömnen" sa Jemima generat.

- Men jag har ju tråkigt, sa April.
Hon reste sig upp och gick därifrån.
Hon gick längs en korridor tills hon kom till en dörren.
Dörren stod på glänt och hon öppnade dörren och gick in.

"Vad är hennes problem ibland?" Hon såg sedan på Jemima.
"Hur är det med foten egentligen?"