Alexandra & Penelope - Flammande Bägaren

Jag ser undrande på Eric när han lämnar mig ståendes i dörröppningen till Stora Salen, jag går efter honom,
- "Eric," säger jag och tar ett lätt tag i hans rock,
- "Det var inte så jag menade..." mumlar jag och ser på honom med stora blå ögon.

- Jag ska gå och sätta mig kan du vara så snälla och släppa mig, sa jag.
Jag tog bort hennes hand.
- Ha så kul på er dejt, sa jag och skyndade därifrån.
Jag sjönk ner vid Slytherin bordet.

Jag ser stumt på Eric, Vad har hänt med honom i sommar..? tänker jag och går bort mot Ravenclaws bord.
- "Hej Penelope." hör jag en välkänd röst säga, jag vänder mig om och ser på Cederic, mina kinder blir rosenröda när jag ser på honom av genering och nervositet. Varför måste jag vara så blyg?! tänker jag irriterat för mig själv,
- "H-hej Cederic.." mumlar jag nervöst tillbaka. Cederic ger mig ett bländande leende,
- "Alltid lika blyg och söt ser jag." säger han och ler ännu en gång mot mig. Jag nickar lite men skakar sedan på huvudet,
- "Har sommaren varit bra?" frågar Cederic glatt och tar ett steg närmre mig för att inte behöva prata så högt.
- "J-ja då, den, umh, den var bra. Hur, öm, hur var din sommar då?" min röst blir svagare för varje ord och min kinder ännu rödare. Cederic skrattar lite och ser på mig med snälla ögon, jag ser ner mot mina skor en kort sekund innan jag ser upp på honom igen.
- "Min sommaren var väldigt bra, höjdpunkten var ju när jag fick svar från dig, på brevet jag skickade. Jo, jag undrade om du-"
- "Cederic, sätt fart nu!" ropar en svarthårig kille från Hufflepuffs bord, Cederic sätter upp sin hand hastigt,
- "Vi får prata en annan gång Penelope. Ses snart." säger han och ger mig ett till bländande leende innan han går bort till sina vänner. Jag släpper ut ett djupt andetag jag hållt inne.

Jag blänger på henne och vänder mig sen mot Nott.
- Så hänger du med och förhäxar några Gryffindorare? Frågade jag.
- Självklart, sa Nott.
Jag ler.
- Så hur är det mellan dig och Penelope? Frågade Nott.
- Bra, sa jag och kollade bort.
- Mig kan du inte lura, sa Nott.
- Okej Penelope får massa uppmärksamhet från en massa killar och jag är rädd att hon kommer typ strunta i mig, sa jag tyst.
- Ni är bästisar och hon kommer inte strunta i dig, sa Nott.

Jag sätter mig bredvid Roger och Cho,
- "Penelope, hur är det med dig? Du ser lite, umh, nervös ut." säger Cho och puffar mig lätt i sidan.
- "Um, Cederic och jag börjar typ bli väldigt vänliga mot varandra... Jag vet inte, jag gillar honom." säger jag och mina kinder blir alldeles röda. Cho ser på mig och hon verkar nästan lite ledsen. Undrar om inte Cho gillar honom också... Fast, alla tjejerna gillar ju Cederic... tänker jag och ser upp mot Eric. Jag kan se att han och Nott reser sig upp från bordet, Vart ska de nu? Om bara en halvtimme börjar ju välkomstcermonin... tänker jag och följer dem med blicken.
- "Hallå, jorden till Penelope." säger Roger och viftar med handen framför mina ögon.
- "Umh, huh, va?"
- "Jag tror att du har en liten beundrare..." Säger han och nickar mot Cederic som med ett vackert leende ser på mig tillsammans med fyra av han killkompisar. jisses, nog för att min kropp har mognat och jag har börjat bry mig om mitt utseende, men så mycket kan de väl ändå inte stirra på mig... tänker jag och ger Cederic ett väldigt blygt leende.

Vi smög fram till Gryffindor bordet och förhäxade Parvati och Neville.
Vi går skrattandes tillbaka till Slytherin bordet.
- Såg du Patils min, skrattade Nott.
Jag nickade och kollade på Pene.

Så fort jag ser vad Eric och Nott håller på med skakar jag på huvudet. Jag ser hur de skrattandes går tillbaka till sina platser, Eric tittar på mig. Jag mimar orden "Saknar dig" mot honom och ger honom ett leende.

Jag log mot henne och mimade orden jag saknar dig med.
- Du Nott, sa jag.
- Ja, sa Nott.
- Täcke mig när jag ska till Ravenclaw bordet, sa jag.
Nott nickade och täckte mig medans jag smet till Pene.
- Pene vi måste prata, viskade jag i hennes öra.

Jag ser förvånat upp från mitt samtal med Cho när ERic kommer upp bakom mig,
- "Pene vi måste prata," viskar han i mitt öra. Jag ser undrande på honom och nickar. Jag reser mig upp från bordet,
- "Kommer snart Cho," viskar jag till Cho och tar Erics hand.

Jag drar med henne ut ur stora salen.
- Du får mycket uppmärksamhet från andra killar och jag är rädd för att du ska strunta i mig och glömma bort mig, sa jag och kollade på henne.