Accio vänskap!!!

skriv mer nu snälla

Väldigt bra.

37.
Jesssica var på väg mot professor McGonagall. Hennes glasögon var spräckta igen, och kappan var sönderriven, allt på grund av Pansy. Hon hade dragit fram Jessicas dagbok och läst hela. Det var hemskt. Draco kom och höll fast Jessica medans Pansy läste högt för alla. Hjälp vad det var skämmigt!
"Professor McGonagall?" sa jag när jag var framme vid hennes kontor.
"Kom in, miss Xendra."
Hon gick in. Det verkar som om McGonagall väntat på henne. Hon satt med korslagda armar och tittade vänligt på henne.
"Sätt dig" sa McGonagall.
Jessica satte sig lydigt ner.
"Hade du..." sa Jessica
"Jag visste att du skulle komma." sa McGonagall. "Jag såg dig gå mot Slytherins sällskapsrum och du har ju aldrig klarat dig ifred där särskilt länge."
"Nej" sa Jessica, halvt fnissande.
"Jag kan hjälpa dig" sa McGonagall. "Reparo! Ockulus Reparo!"
Glasögonen och kappan blev genast hela.
"Tack" mumlade Jessica.
"Var det något annat som hände?" sa McGonagall.
"Nej" sa Jessica, för det var ju sant. "Men..."
"Svaret är fortfarande desamma" sa McGonagall. "Du kan inte byta elevhem."
"Okej" sa Jessica och gick därifrån.

"Harry!"
Jessica sprang mot honom med snabba steg. Det var dagen före jullovet och McGonagall gick runt med en lista på alla som skulle stanna.
"Jessica!"
"Harry, ska du stanna?" frågade Jessica.
"Självklart!" sa Harry. "Ska inte du det?"
"Jag vill" sa Jessica. "Men jag har lovat mina föräldrar att komma."
"Kan du inte skicka en uggla till de och säga att du stannar?" sa Harry.
"Javisst" sa Jessica. "Mamma kommer gråta, och pappa...vet jag inte men de accepterar nog det. Jag ska berätta allt om dig för de."
"Det behövs inte" mumlade Harry.
"Det behövs" sa Jessica. "Du är min bästa vän, klart de vill veta om dig!"
"Okej" sa Harry. "Jag säger åt McGonagall att vänta på dig."

Skriv mer

38.
Jessica var nöjd. Hon hade just skrivit på listan som McGonagall gick runt med och skickat brevet till sina föräldrar. Så här stod det:

Hej mamma och pappa!
Jag vill berätta allt om Hogwarts för er men då blir det nog för mycket i det här brevet. Jag ville bara säga att jag stannar på jullovet, för min vän Harry Potter stannar. Det är hans uggla jag har nu för att jag har ingen egen. Han är berömd i trollkarlsvärlden, fast för en hemsk sak. Han är den enda som överlevt den dödande förbannelsen! Visst är det fruktansvärt! Hans föräldrar dog av den, han bor hos sin släkt nu, men det verkar som om han inte gillar det. Jag är i elevhemmet Slytherin, fast han är i Gryffindor. Jag gillar alla lektioner på skolan förutom trolldrycken, som hålls av professor Snape. Mer kan jag inte berätta nu!
// Jessica

Jessica ville inte berätta om Voldemort, Draco och de eller ens kvarsittningarna. Hon ville inte oroa de för mycket. Hon skulle just gå iväg när Ron kom.
"Där är du ju!" flämtade han.
"Vad vill du mig?" sa Jessica förvånat. "Och vad gör du här?"
"Jag vill säga två saker" sa Ron. "För det första - jag har varit en riktig idiot. För det andra - jag tycker att det är okej att du och Harry umgås. Vill du förlåta mig?"
"Jag ska tänka på saken" sa Jessica. Hon ville inte bli vän direkt med någon som kallat henne för smutsskalle.
"Vi ses, hoppas ag" sa Ron.
Jessica sprang iväg till Harry.
"Harry, jag vill berätta en sak?" sa hon till Harry.
"En ny saga?" sa Harry skämtsamt.
"Nej, din toker" sa Jessica och skrattade. Sen blev hon allvarlig. "Ron bad mig om förlåtelse."
"Han gjorde det på mig med" sa Harry. "Vad sa du?"
"Jag sa att jag skulle tänka på saken" sa Jessica. "Du då?"
"Jag sa samma sak" sa Harry. "Kom, så går vi en promenad."

meeeeeeer nu snälla

39.
Jessica och Harry gick runt på skolområdet. Snön hade redan börjat falla och den låg som ett täcke på marken.
"Ska vi gå till Hagrid?" föreslog Harry.
"Okej" sa Jessica och de gick dit.
"Nämän hejsan" sa han glatt när de knackade på dörren. "Kom in vetja!"
De gick in i huset och Hagrid satte på te. Jessica hade aldrig varit här förut, men det verkade som om Harry hade varit det. Det var bara ett rum i huset, det fanns en eldstad med en kittel ovanför och ett bord mitt i allt. Hon och Harry satte sig vid bordet.
"Här vare te!" sa Hagrid och satte ner tre koppar på bordet. Jessica började dricka.
"Ska re bli trevlit med jullov, Jessica?" frågade Hagrid Jessica.
"Jag stannar på Hogwarts" sa hon. "Med Harry."
"Å, de e sant!" utbrast Hagrid.
"Om du menar pussen, ja" sa Harry. "Om du menar att vi är ihop, nej."
"Ja visste att de inte va så" sa Hagrid. "Men man kan ju aldri veta säkert."
"Nej" sa Jessica. "Hagrid, vad är det där?"
Något slemmigt och vått kröp på hennes tekopp.
"Å, ja ta bort honom" sa Hagrid. "De här e Fygg, min fladdermask."
"Åh, eh, ja" sa Jessica tveksamt. "Verkligen... jättefin, Hagrid."
"Tycke du de?" sa han.
"Eh... ja det gör hon" sa Harry. "Vi måste gå. Hejdå Hagrid!"
"Herrå!" ropade Hagrid till svar.

Jessica läste det om och om igen Hon kunde inte tro det.

Till miss Xendra
Jag vill att du ska komma till mitt kontor varje måndag klockan 5 från och med nu. Du behöver inte oroa dig, jag har övertalat professor Snape att upphäva dina kvarsittningar. Det här är viktigare än så.
Professor Dumbledore

Varför ville Dumbledore träffa henne? Hade det något med Voldemort att göra? Det här skulle bli fantastiskt!

meeeeeeeeeeeeeeeer nu snälla

40.
Julafton. Måndag. Idag skulle Jessica gå till Dumbledore för första gången! Imorgon var det jul, och då hade hon den perfekta presenten till Harry. En quidditchbok! Det blir nog bra. Hon satt vid trädet på skolgården och väntade på honom. De skulle gå till Hagrid.
"Där är du ju" flämtade Harry när han kom dit.
"Ja" fnittrade Jessica och reste sig upp.
"Ska vi gå då?" sa hon sen och Harry nickade.
De gick iväg hand i hand.

Besöket hos Hagrid hade inte varit något vidare trevligt. Hagrid verkade bekymrad och arg. Han svor högt när han tappade tekannan och verkade nästan irriterad över att de var där. Han hade väl druckit.
"Eller så har han fått reda på vad Voldemort vill göra" sa Harry på vägen tillbaka.
"Ja" sa Jessica. "Har du tänkt på en sak?"
"Vad då?" sa Harry.
"Jo" började Jessica. "Vi är båda uppvuxna hos mugglare, vi är båda jagade av Voldemort, vi älskar båda quidditch och vi är båad mobbade. Vi är så lika!"
"Nja" sa Harry. "Det mesta av det där stämde, men jag blir inte lika mobbad som du."
"Men du mobbar inte heller" sa Jessica. "Det räknas."
Och de pussades igen.

Jessica var på väg till Dumbledores kontor. Hon stötte på Draco, Gregory och Vincent, men låtsades inte om de. Hon gick fram till den lilla stenfiguren. Vad var lösenordet senast? Vänta, ett meddelande på ögat! Hon slet upp det.

Jag gillar chokladgrodor

Vad ska det här betyda? Var det här nåt slags skämt? Men ja ja.
"Chokladgrodor!" sa hon mot figuren och den svängde åt sidan. Besynnerligt.
"Professor Dumbledore?" sa Jessica när hon kom in.
"Kom in mitt barn"
Dumbledore satt på sin kontorsstol och tittade välkomnande på henne.
"Sitt ner"
"Tack" mumlade Jessica och satte sig ner.
"För det första" sa Dumbledore. "så vill jag säga att det här med Voldemort, Flitwick och Snape..."
"Ni vet alltså, professorn?" sa Jessica.
"Ja, det gör jag" sa Dumbledore. "Och jag ville säga att du inte ska vara orolig. Du är säker här."
"Det vet jag" sa Jessica.
"För det andra" fortsatte Dumbledore. "Så har du umgåts mycket med mr Potter hör man. Till och med..."
"Det är sant" sa Jessica. "Men vi är INTE tillsammans."
"Jag gissade det" sa Dumbledore lungt. "För det tredje, så blev jag väldigt fachinerad av din saga om pojken i skogen. Jag vill fråga dig en sak angående den."
"Vad då?" sa Jessica.
"Vet du vad en horrokrux är?"
"En vad då för nåt?" sa Jessica, halvt fnissande. Vilket roligt ord!
"En horrokrux" sa Dumbledore. "Skeeter kommer säkert att ta med det i sin biografi, så jag vill förvarna dig."
"Vad är det?" sa Jessica nyfiket.
"En horrokrux är ett föremål som man har stoppat inen del av sin själ i" sa Dumbledore. Jessica skrek till. "Du anger en exakt beskrivning hur man skapar den. Man mördar för skojs skull."
"Men det är ju hemskt!" sa Jessica.
"Det är oändligt svart magi" sa Dumbledore. "Du måste vara försiktig. Voldemort..."
"Har han skapat horrokruxer?" sa Jessica.
"Jag anar det" sa Dumbledore. "Och det var just Voldemort jag ville prata om. Jag kan hjälpa dig att klara dig undan honom."

Skriv mer