{Prs} Horrokruxen & Angelinaa

" Jag vill att Mr Potter och Miss Potter följer med mig en timme, det går bra väl Madame Pomfrey?" Sa Longbottom.
" Jadå, men dom ska gå direkt till rektorn sen.." Sa Pomfrey.
" Självklart.. Mr Potter, kommer ni?" Sa Longbottom.
" Och professorn, Miss Potter kan vara lite trött men ge henne en liten flaska vatten så ska hon vara på benen sen.." Sa Pomfrey.
" Det ska jag göra.." Sa Longbottom och la handen runt James rygg och puttade honom framåt.

"Öh... Jag tror inte detta är en bra idé" försökte James medan Longbottom puttade iväg honom. "Det är ganska sent, jag borde lägga mig, vi kanske kan ta detta i morgon?" James svor i huvudet som han aldrig hade svurit tidigare. Varför gjorde Madame Pomfrey inget? Var hon också galen? "Lily måste stanna här! Hon är sjuk!" James började låta smått panikslagen. Han kunde inte låta Lily lämna säkerheten i sjukhusflygeln "Är det inte bättre om vi tar detta i morgon?!"

Longbottom satte sig ner på huk framför James, höll i hans armar hårt och sa med en allvarlig blick på honom.
" Knip igen nu Mr Potter!"
Han tog tag i James hand och höll ett hårt grepp om den, han gick fram till Lily som låg helt stel på sängen, bar upp henne och gick iväg med barnen till Gryffindors sällskapsrum.
" Kila iväg och hämta Albus " sa Longbottom och puttade iväg James, " Men om du sticker så vet du att jag fortfarande har kvar din lilla syster.." Flinade Longbottom.

Bästa scenariot nu; alla överlevde. James brydde sig inte längre om kvarsittning, eller Hogsmeade, eller Quidditch. Han ville bara att hans yngre syskon skulle klara sig.
I uppehållsrummet funderade James på att ropa på hjälp, men han vågade inte. Han gick sakta mot trappan som ledde till Albus sovsal. Innan han började gå upp vände han sig om.
"Snälla skada dem inte! Jag gör vad som helst! Låt dem vara! Ta mig istället!" bedjande James. Han föll på knä med händerna knäppta framför sig. Han klarade inte av att hämta sin bror till en fälla.
"Snälla!" upprepade han, livrädd att Longbottom skulle få för sig att skada Lily på grund av James bön.

((Hur ska vi göra med Albus? Ska jag eller du spela honom? ))

Mr Longbottom tittade ilsket på pojken och sen på flickan han hade i sin famn, hon hade blivit bättre, hennes livlösa kropp hängandes i Neville's famn, han bar upp henne så att hon hängde över hans axel men armarna på hans rygg.
" Hämta din bror eller så vet du vad som händer!" Röt han.
Neville tog upp sin stav och riktade den mot Lily.

James hoppade snabbt upp på fötterna. Han hade nästan lust att fråga vad som skulle hända. James visste att det var något väldigt dåligt, antagligen skulle han döda Lily, eller så skulle han "bara" använda crucio förbannelsen. James visste inte. Men han fick känslan att det verkligen inte var rätt tid för att vara uppnosig. Han fick aldrig använd av den talangen.
James vände sig om och gick upp för trappan, så sakta han vågade.

((Hur skulle vi göra med Albus? Ska du eller jag spela honom? Dem kommer ner för trappan i ditt inlägg ))

Neville stod och väntade på pojkarna.

(Fanns inte så mycket att skriva direkt.. PS: Jag kan vara Albus)

((Okej , haha, jag tycker faktiskt det är kul att du är alla och jag bara är James XP Jag sak försten äta nu, så detta bli ganska kort ))

Albus låg och sov i sin säng när James kom upp. Med en suck ruskade James om honom.
"Vakna, allvarligt problem, alla kommer dö, vi först" muttrade James under tiden han skakade om Albus. Han hoppades Albus inte hörde det. Det var James eget sätt att lugna ner sig, tydligen, han hade aldrig pratat med sig själv förr, men han hade inte heller varit en liknande situation.

*Albus*

" Men sluta James, gå och lägg dig!" Sa Albus med en trött ton, han vände sig om och somnade igen.

James suckade, han önskade att han kunde gå och lägga sig. James tog ett glas vatten som stod på Albus nattygsbord och hällde det över honom.
"Du måste följa med mig ner! Lily är i livs fara! Jag skämtar inte! Vakna!" sa James med sin ovanliga alvarliga ton. Han insåg att han inte skulle tro på sig själv om det var hans som blev väckt, av sig själv, sägandes dem saker han sa. Alltså om han var i Albus situation. Han skulle tro att det var något dåligt skämt.