PRS(Corriz)

"Jag har ett miss...Vi kan gå dit om du vilk". Nathan grimaserade svagt åt hettan i halsen och hans ögon blev mörka.

Ett leende formades på Jasmines läppar.
"gärna" sade hon och drog handen genom hennes uppsatta hår. Hon drog ut knuten som höll upp frisyren. Hennes hår fallde ned på hennes aclar.

Nathan var tvungen att le stort. Jasmine var så vacker! Aldrig hade han sett någon så vacker. Han började gå.

Jasmine ställde sig upp och följde efter. Hon var ledsen att hon och hennes klänning inte fått så mycket uppmärksamhet
"Vet du äns vart vi är?" frågade hon.

Nathan ryckte på axlarna. "I skogen, vi får ta oss till staden". Han gick på, smärtan i halsen blev värre.

Jasmine suckade och himlade med ögonen. Ursch, vilken jobbig klänning, tänkte hon. Hon rev av en bit och lät hennes knän synas. Hon brydde sig inte om Nathan, om han nu skulle få en reaktion. Kvinnor fick inte ha korta klänningar, eller fick fick dom men det var inte ett speciellt gott texken.

Nathan hörde det rivande ljudet och vände sig mot Jasmine men tittade snabbt framåt igen och rodnade svagt. De kom snart till skogens kant och smärtan i halsen blev bara värre och värre.
Tillslut stod han inte ut och vände sig mot Jasmine. "Vad är det här för smärta i min hals? Det känns som jag inte druckit på år!".

"Det är din blodtörst.. Lugn bara" muttrade Jasmine.

Då Nathan fick svaret kände han sig äcklad av sig själv. "Då får jag väl vänja mig vid den" mumlade han och gick ut ur skogen och mot sitt egna hem.