Skogens hemligheter

Indra nickade, visst det var kockens förtjänst men det var han som hade bjudit henne, han hade inte behövt och hon var mer än tacksam. Hon drack upp det sista av vinet kände sig varm och lätt till sinnes.
"Jag stannar då." sa hon och log och klappade Fenrir som låg vid hennes sida, "Fenrir med?" frågar hon samtidigt som hon ser på det som är kvar av den grillade kycklingen, om han kunde få den.

Vincent log nöjt. Han såg mot dörren där Lis kom in. "Lis, gör ordning ett rum för Miss Indra, ett av gästrummen". Lis nickade och försvann. Hsn vände sig sedan mot Indra. "Såklart, antingen kan han vara i ditt rum eller i stallet".

Indra såg efter Lis, var han tvungen att välja henne? Fast vem gillade Indra egentligen, ingen gjorde det. "Gärna i mitt rum, känner mig tryggare då, han är mig vän." sa hon, min enda vän tänkte hon säga men det skulle låta så dramatisk.

Vincent nickade. "Du kan ge honom det som blev klar av maten...". Han räckte henne resten utav kycklingen. "Lis borde ha tänt upp en brasa nu jag visar dig till rummet" Han reste sig upp.

Indra gav kycklingen till Fenrir som glatt gnagde sig i det innan även hon ställde sig upp och snabbt kom han vid hennes sida. Indra log lätt mot Vincent, han var så snäll, varför var han så snäll? "Jag uppskattar vänligheten sir." sa hon och neg lätt.

Vincent log och började gå mot dörren och höll upp den för Indra. "Inget att tacka för, kalla mig Vincent" log han och gick ut i korridorerna. Nu på kvällen var det tyst och tomt. "Och ni behöver inte niga, ni är ingen piga utan min gäst". Han stannade utanför en dörr där Lis nyss kommit ut.

"Jag är ingen piga nej, men man niger för överheten vilket du är även om jag är din gäst." ler hon lätt och lägger handen på dörrhandtaget. "God Natt och tack för allt Vincent." säger hon och är noga med att säga hans namn.

Vincent suckade lätt, han hatade på ett sätt att vara lord, att ta hand om allt. Han hade fått göra det sedan han blev vuxen.
Men sedan log han igen. "Godnatt miss, hoppas det blir en angenäm natt".

"Kalla mig Indra." sa hon leende innan hon öppnade dörren och Fenrir och hon gick in. Hon stängde dörren och kunde inte mer än dra efter andan, så stort och så magnifikt var det.

Vincent log en sista gång innan hon hann stänga dörren och började gå mot sitt egna rum. Tyst nynnandes gick han. Det hade verkligen varit trevligt, han tyckte redan om Indra...Hon hade något visst över sig, trevlig snäll och inte inställsam som vissa av pigorna. Han kom in i sitt rum, och fann Lis där.