{PRS} ErisedStone & TildeW 2

Jag var inte övertygad, men jag mådde mycket bättre i alla fall.
Jag tänkte fråga henne om tänkte säga förlåt till mig, men de två stora männen som befann sig i samma rum fick mig att tappa modet.

Jag gick upp på rummet.

"Hejdå" mumlade jag och gick ut ur huset.
Det var soluppgång.

Jag hörde Sams och Embrys röster.

Jag sprang så fort jag kunde till mitt hus.
Jag sprang ljudlöst upp till mitt rum och la mig på min bäddade säng.

Undra hur länge dom skulle hålla på?

Min mamma knackade på min dörr.
"Charley? Är du vaken?" undrade hon med hes röst.
"Ja mamma" suckade jag och reste mig långsamt från sängen som låtsades vara trött.

Embry kom in i rummet.
Sam hade gått.
"Förlåt för förut!" sa Embry.

"Du ser trött ut, vill du sova mer?" frågade mamma.
"Nej jag är pigg" sa jag piggt.
"Och jag antar att du inte vill äta frukost hemma idag heller?" undrade hon.
"Nej, jag ska äta på frukostcaféet istället" sa jag mekaniskt.
Hon suckade och gick ner för att göra iordning frukost.

"Det gör inget" sa jag.