(prs)Mellan mig och Yes

" om vi är kvar i rummet så flyr vi från freddy kruger sa Elias

"Ja, men det gör inte så att nånting förändras, då kunde vi ju lika gärna skit i hela uppdraget och aldrig gjort som den där doktorn sagt och bara skitit om folk dör på grund Freddy Kruger!" Säger Sofia.

Elias viste att sofia hade rätt men han ville inte att fler barn skulle dö
" Jag vill inte att fler ska dö sa Elias

"Vilka fler kommer dö ifall vi åtminstone försöker?" Säger Sofia och tillägger:
"För det är inte att försöka att sitta inlåst i ett rum."

" Vi måste försöka sa Elias och tog ett steg utanför dörren

Sofia tog några steg ut från dörren och tittar sig om kring.
"Så ni kommer äntligen ut barn!" Hör hon Freddy Krugers röst säga.

Elias försökte uppfatta åt viket hål rösten kom från han fick lust att ropa visa dig men han ändrade sig snabbt

Sofia försökte leta efter vilket håll rösten kom, men behövde inte leta länge.
Freddy Kruger trädde fram självmant. Knivarna på handsken glänste hotfullt.

Elias ville backa men det gjorde han inte han tog sofias hand för att lugna ner henne

Sofia blundade. Det var nog det mest idiotiska man kunde göra i det här tillfället. Men Sofia ville bara inte se på Freddy Kruger. Hon vågade inte.
Hon kände att Elias tog hennes hand och det var hon glad för.
Sofia tvingade sig att öppna sina ögon och nu stirrade hon rätt in i Freddy Krugers ögon.