Hedwigs liv

Bra kapitel!

Tack alla! ♥♥♥

KAPITEL 13


När Hedwig vaknade nästa gång så var hon i ett runt rum med sängar i. Det sprakade i en eldstad nära henne och hon njöt av värmen som sköljde över henne.
Hennes bur stod på en byrå, alldeles bredvid ett öppet fönster.
Hon var ensam i rummet, förutom Rons råtta som fortfarande sov. Den där råttan var verkligen konstig. Den luktade konstigt, ögonen såg alldeles för kloka ut. Som om det var en människas ögon, inte en råttas.
Hedwig vände sig bort från råttan. Hon ville inte tänka på den nu, den var inte viktig. Just nu undrade hon vart Harry var. Var fanns han? Var han kvar på tåget, eller var han någon annan stans?
Hon tittade ut genom fönstret. Utanför var det mörkt, bortsätt från andra fönster, som det hon tittade ut genom som lyste av välkomnande ljus.
Hedwig såg också att det runda rummet hon var i var högt upp. Hon såg marken långt, långt nedanför sig. Marken sluttade en aning mot en stor skog, med höga barrträd. I skogsbrynet såg Hedwig en liten stuga och ett litet grönsaksland med stora pumpor.
Plötsligt öppnades dörren in till det runda rummet och Hedwig hoade skrämt till av det plötsliga ljudet. Harry, Ron och tre andra pojkar gick in i rummet. De pratade högt och glatt med varandra, även om Hedwig kunde höra att de var trötta.
Harry tog av sig sin svarta klädnad och tog på sig en vit och blårandig pyamas.
De släckte alla ljus i rummet, förutom brasan som fortsatte spraka på sitt hemtrevliga vis. Harry gick fram till Hedwigs bur och öppnade luckan.
"Hej du. Jag antar att du vill ut?"
Hedwig såg bara på honom med sina fina bärnstensfärgade ögon. Sedan hoade hon mjukt, nafsade Harry lite mjukt i handen och flög ut genom det öppna fönstret. Hon hörde Harry stänga fönstret.
Varför kunde inte han också vara en uggla?

harwig! Harwig hela tiden! (eller Hedry)

Vad gulligt! Men Hedwig kommer ju få träffa ugglan hon var vän med i djuraffären, den är ju Dracos!
Men hon får nog vänja sig vid att Harry är en människa tyvärr...

Gaha jag älskar verkligen din ff:n CIKKI ♥
Hedwig är så himla söt, haha hon är så... Jag vet inte, man vill bara ha henne!

Tack allihopa! ♥♥♥

Ååh, mer♥

Meeeraaa! annars... äter jag upp min... Eh, struma! xD
♥♥

Nu kommer mer! Tack allihopa! ♥♥♥

KAPITEL 14


Natten var sval och mörk.
Hedwig flög över skogen. Hon såg stjärnorna visa sig på himlen och en silvervit måne låg dold bakom några moln.
Hedwig såg hur något rörde sig nedanför henne. Snabbt, snabbt dök hon ner bland träden. En skogsmus kilade iväg mellan träden, försökte komma undan, men Hedwig attackerade och tog den i näbben. Hon kände den kämpa emot, men hon höll hårt.
Hon kände det lilla djurets panik. Musen visste att den skulle dö.
Hjärtat inne i musen slog fort. Hedwig var hungrig. Hon visste att musen inte ville lida mer, så hon åt snabbt upp den. Den var seg, men mättande.
Hedwig seglande i natten. Det fanns inget härligare än att flyga...
Nu skulle hon tänka.
Harry. Hedwig visste inte vad det var med henne. Hon tyckte mycket om Harry, inte bara för att han gav henne godis. Han var hennes vän. Han log mot henne, som bara en människopojke kan. Det fick henne att känna sig konstig i hjärtat.
Hedwig var säker på att till exempel Ron aldrig skulle kunna le åt henne. Harry... Han var... speciell.
Varför var han en människa? Hedwig kände på sig han skulle älskat att flyga. Han skulle dyka i luften, försöka flyga upp och ned. Hon försökte föreställa sig hur han skulle se ut som uggla. Korpsvarta fjädrar, stora smaragdgröna ögon. Han skulle till och med vara vackrare än den chokladbruna ugglan som hon blivit vän med i affären.
Men...
Ärret då?
Det var en del av Harry lika mycket som hans fina gröna ögon. Om han skulle ha ärret bakom fjädrarna skulle det inte synas.
Hedwig funderade ett tag, medan hon vände tillbaka till slottet. Hon kom inte på någon lösning på det. Nåja, Harry kanske inte skulle vara en uggla i alla fall.
Efter en stund var hon tillbaka till slottet och hon flyg in i ett torn hon kände av flera andra ugglor. De satt på pinnar i mörkret. Hon flög in genom fönsterglugg och satte sig på en tom pinne.
Hedwig stoppade in huvudet innanför vingen och somnade.